Månadens föremål: Dansen kring lertjuren

Hösten 1929 gjorde några unga svenska arkeologer på expedition till Cypern en sensationell upptäckt. Tvåtusen terrakottaskulpturer i olika storlekar –...

25 februari 2004 av Caroline Lagercrantz

Hösten 1929 gjorde några unga svenska arkeologer på expedition till Cypern en sensationell upptäckt. Tvåtusen terrakottaskulpturer i olika storlekar – människofigurer, stridsvagnar, hästar och tjurar – stod samlade framför ett altare av kalksten.

Sedan dess har kultplatsen i Ajia Irini blivit en av de viktigaste pusselbitarna för förståelsen av cyprioternas religiösa föreställningsvärld för 2 500 år sedan.

Kultplatsen vid Ajia Irini, som ligger på öns nordvästra del, användes från cirka 1200 till 500 f Kr.

– Befolkningen på landsbygden firade sina gudstjänster under bar himmel på en öppen plats omringad av en mur. Fynd visar att människorna kom för att offra vid helgedomen och för att delta i religiösa fester. Säkert spelade och dansade man också till gudens ära.

Det berättar Marie-Louise Winbladh, intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm, som har skrivit flera böcker om Cyperns förhistoria.

några av skulpturerna föreställer dansande människor, andra håller i olika musikinstrument, som flöjt, trumma och lyra.

– Enligt cyprioterna bodde guden i helgedomen och deltog i kulten. De troende tog med sig en lerfigur dit som fick representera dem inför den högste. På det sättet kan skulpturerna ses som avbildningar av människor i den tidens samhälle, säger Marie-Louise Winbladh.

Många av mansfigurerna har toppiga hjälmar, några av dem bär också vapen, vilket tyder på att de föreställer krigare. Att kulten sannolikt även skulle främja krigföringen framgår också av statyetter som föreställer krigsvagnar förspända med hästar.

Det finns även mängder av tjurar och tjurliknande skulpturer bland fynden i Ajia Irini. En av figurerna föreställer en präst som håller på att klä på sig en tjurmask. Kanske offrades lertjurarna istället för riktiga djur. Tjuren dyrkades troligen också för sin styrka och fruktbarhet, medan tjurhornen ansågs skydda mot onda makter. Tjurkulten var utbredd i många länder runt Medelhavet under denna tid, med Kreta som det kanske mest välkända exemplet.

det fanns ingen konkret avbildning av guden själv vid Ajia Irini. Forntida cyprioter menade att guden hade sin boning i en oval sten av basalt som var placerad framför gruppen.

– På landsbygden avbildade man ogär-na sin gud i konkret form, istället lät man den ta form av en fetisch. Helt säkert dyrkades någon form av fruktbarhetsgud på Cypern vid den här tiden. Kultstenen från Ajia Irini påminner om det kosmiska ägget, varifrån världen skapades, som spelar stor roll i grekisk mytologi, säger Marie-Louise Winbladh.

Alla skulpturer har sitt individuella uttryck och det var ännu tydligare förr, eftersom de från början var bemålade. Fynden speglar också en lysande period i den cypriotiska konstens utveckling. De utländska influenserna är tydliga. Genom handelskontakter hämtades tekniker och stildrag från bland annat egyptisk och syrisk konst.

Merparten av fynden från Ajia Irini skeppades till Sverige med båt tillsammans med andra fynd från expeditionen. Materialet kom så småningom att bli grunden för Medelhavsmuseet. Cypernsamlingen är museets största och figurerna från Ajia Irini står i en separat monter i museets permanenta utställningar.

Publicerad i Populär Historia 3/2004

Kanske är du intresserad av...

Läs också