I dag kokar staden av rivaliserande historiska anspråk från judar, kristna och muslimer. När arkeologen Eilat Mazar nyligen tillkännagav att hon hittat rester av kung Davids palats i östra Jerusalem jublade därför många israeler, som vill knyta stadens äldsta historia till judendomen.

Förutom själva husgrunden har Mazar hittat ett sigill som tillhört en ämbetsman om­nämnd i Gamla testamentet, tretusen år gamla keramikskärvor och kalkstenskross. Även forskare som är tveksamma till om väggresterna verkligen härrör från Davids palats menar att Mazar gjort en betydelsefull upptäckt av en viktig offentlig byggnad från 1000-talet f Kr.

Bland palestinska forskare är skepticismen dock stor. Många menar att den bibliska arkeologin bara handlar om att försöka veri­fiera myter och där­med legitimera is­raelisk överhöghet i Jerusalem.

Att Eilat Mazar tillhör det konservativa forskningsinstitutet Shalem Center och att hennes mycket dyrbara och långvariga arbete delvis har finansierats av en amerikansk-judisk finansman gör inte saken mindre kontroversiell.

Enligt Anders Kaliff, arkeolog vid Uppsala universitet, som själv arbetat mycket i Mellanöstern, kan man befara att kopplingen till kung David är mer ideologisk än vetenskaplig. Biblisk arkeologi är ett minerat område, med starka judiska och kristna intressen. Bland fundamentalistiska kristna i USA finns till exempel en önskan om att Salomos heliga tempel ska återuppföras på Tempelberget, där muslimernas viktigaste helgedomar står i dag. Alla lämningar som kan knyta tempelområdet till den judiska och kristna historien är användbara i kampen.

Å andra sidan kan man också befara att även kritiken mot Mazar grundar sig på politiska ställningstaganden. Anders Kaliff har själv upplevt jordans­ka myndigheters rädsla för arkeologiska fynd som skulle kunna kopplas samman med Gamla testamentet. Man var sannolikt rädd att sådana skulle kunna legitimera israelisk expansion.

Publicerad i Populär Historia 10/2005