Allt ljus på thrakerna
I södra delen av landet, i det område som kommit att kallas ”de thrakiska konungarnas dal”, sker just nu de största utgrävningarna i Bulgarien sedan kommunisttiden. Masker, dekorerad keramik, brons, silver och guldsmycken visar att den thrakiska civilisationen var utvecklad och rik på hantverkskunnigt folk.
Störst uppmärksamhet har en massiv guldmask från 400-talet f Kr fått. Den grävdes fram av mannen som kallats ”Bulgariens Indiana Jones”, arkeologen Georgi Kitov, och väger närmare sju hekto. Den grekiska Agamemnonmasken från samma tid, som Kitovmasken jämförs med, väger bara sextio gram.
Från samma tid är en kungagrav med tre kammare i vilka arkeologerna gjorde över sjuttio fynd, många av dem av rent guld.
400-talet f Kr var thrakernas glansperiod och det var då som kontakterna med Grekland intensifierades. Forskarna är intresserade av att få veta mer om dessa förbindelser som till exempel givit upphov till Orfeusmyten (enligt denna var Orfeus en thrakisk sångare). Perser, skyter, kelter och romare var andra folkslag som kom i kontakt med den thrakiska civilisationen, med bas i nuvarande Bulgarien.
Problemet för forskarna är att thrakerna inte hade något skriftspråk och att man därför bara kan spåra dem i arkeologiskt material och andras beskrivningar. Eftervärlden har närt många myter om thrakerna, till exempel att de skulle vara ovanligt blodtörstiga, att de levde i polygami och att aristokratin gärna tatuerade sig.
För det postkommunistiska Bulgarien är de thrakiska fynden av stor nationell betydelse. Under sovjettiden fokuserades mest på det slaviska arvet. Det man kämpar med nu är plundrarna, som ofta har bättre utrustning än arkeologerna själva och som förstör allt utom guldet, som de tar med sig och säljer på den illegala marknaden.
