Akrotiri – ett bronsålderns Pompeji

Katastrof och undergång är ord som för de flesta har en mörk och olycksbådande klang. Men inte för arkeologen. Tack vare katastrofer, inte minst naturkatastrofer, har unika arkeologiska material kommit att bevaras.

Ett bra exempel på detta är staden Akrotiri på den grekiska ön Thera (som turistort känd under sitt italienska namn, Santorini) i ögruppen Kykladerna.

Vid ett enormt vulkanutbrott under grekisk bronsålder (cirka 3 200–1 200 f Kr) sprängdes stora delar av ön bort. Utbrottet var sannolikt flera gånger större än det berömda Krakatau-utbrottet mellan Java och Sumatra 1883, som skapade atmosfäriska störningar över hela jordklotet.

Bronsåldersstad täcktes av aska

Vid utbrottet på Thera kom bronsåldersstaden att täckas av mycket tjocka lager av aska och pimpsten. Och det var just detta som gjorde att arkeologerna så småningom fick sin guldgruva. De första fynden på ön gjordes nämligen i samband med en storskalig exploatering av askan. Den behövdes till vattentät cement när man byggde Suezkanalen i mitten av 1800-talet.

Det var emellertid först på 1960-talet som den grekiske arkeologen Spyridon Marinatos hittade Akrotiri, efter tips från lokala fåraherdar. Redan 1939 hade Marinatos fört fram hypotesen att den storslagna minoiska kulturen på Kreta gått under efter ett vulkanutbrott och en efterföljande gigantisk flodvåg (tsunami). Kopplingen till vulkanön Thera, endast elva mil norr om Kreta, var därför naturlig.

Theras utbrott år 1628 f Kr

Kopplingen mellan vulkanutbrottet på Thera och förstörelsen av de minoiska palatsen har forskningen emellertid helt lämnat. Genom kol-14-dateringar, iskärneprov på Grönland och dendrokronologiska undersökningar på Irland har modern forskning kommit fram till att utbrottet på Thera bör ha inträffat år 1628 f Kr. Den minoiska kulturen gick under senare och av andra orsaker. Det skedde också mer gradvis än vad man tidigare trott.

Även om det finns många likheter mellan grekiska Akrotiri och italienska Pompeji, förstörd av Vesuvius utbrott år 79 e Kr, föreligger många skillnader. En av de viktigare är att inga döda påträffats i Akrotiri. De som bodde på Thera hade lämnat platsen efter en jordbävning en tid före utbrottet.

Vardagsföremålen lämnades kvar

Det mesta av värde, som smycken och metall, hade invånarna tagit med sig från Akrotiri. Kvar blev vardagsföremål, jordbruks- och fiskeredskap, stora keramikkärl. Kvar att se i dag finns också byggnaderna, i vissa fall upp till tre våningar höga. På bottenvåningarna har man påträffat lagerutrymmen och verkstäder. Möjligen fungerade en del som affärer eller distributionslokaler.

På ovanvåningarna fanns sovrum, badrum, ”vardagsrum” samt rum för rituella aktiviteter. Och precis som i Pompeji har man kunnat gjuta av de håligheter som blivit kvar efter att träföremål ruttnat bort. Bland annat har man med denna metod lyckats gjuta av bord och sängar.

Akrotiri en blomstrande stad

Akrotiri var före vulkanutbrottet en blomstrande stad. Den tillhörde från början den kykladiska kulturen, men efter hand kom inflytandet från det näraliggande Kreta att bli allt större. Det finns till och med de som menar att Akrotiri kan ha blivit en minoisk koloni.

Staden var tämligen stor, och de 10 000 kvadratmeter man hittills grävt ut är endast en mindre del av den totala ytan. Utgrävningarna har varit svåra och tidsödande, inte minst på grund av problem med utströmmande giftgaser. Förutom själva staden Akrotiri har man hittat en del bondgårdar, även de täckta av aska och pimpsten.

Väggmålningar finns i Aten

I likhet med Pompeji är Akrotiris väggmålningar välkända och ofta avbildade. Religiösa scener är de vanligaste motiven. På en av freskerna avbildas exempelvis en scen som tolkats som en pubertetsrit för flickor. Bilden visar en gudinna sittande på en helgedom. Hon tar emot insamlad krokus från en apa. Flickor i olika åldrar samlar ihop krokus till saffran. Från sakralhorn rinner blod ned, det har tolkats som menstruationsblod. Saffranen, vilken man utvann från krokusen, är känd för att döva menstruationssmärtor.

Den som vill se de berömda väggmålningarna måste åka till Aten. Det freskmuseum som sedan många år är uppfört i Fira, huvudorten på Thera, har ännu inte öppnats. Man kan också besöka Akrotiri på plats, enklast med buss. Utanför Fira finns även en mindre ö – Nea Kamene – där man kan se en del av den vulkaniska aktivitet som en gång ledde till Akrotiris undergång.

Publicerad i Populär Historia 7/1999