Perspektiv: Medeltidens charterturister

Turismen är i dag en av världens viktigaste näringsgrenar, både om man ser till antalet sysselsatta och till ekonomisk omsättning. Även om begreppet turism som sådant inte har använts i mer än drygt etthundrafemtio år så är resor till heliga platser ett fenomen med långa histo-riska rötter.

19 maj 2004 av Tomas Blom

Under 2003 lyftes heliga Birgitta fram som en av turistnäringens viktigaste ”produkter” i Sverige. 700-årsjubileet av hennes födelse lockade en stor mängd besökare från när och fjärran till Vadstena. Här finns en intressant parallell till de pilgrimsresor som förekommit med olika intensitet under historien och som den senaste tiden fått ett uppsving. Även om stora förändringar skett beträffande såväl utbud som efterfrågan finns en röd tråd i människors sökande efter det mystiska och oförklarliga.

I den kristna världen var pilgrimsfärder vanliga redan ett par hundra år efter Kristi födelse. Att besöka det heliga landet och se de bibliska platserna med egna ögon har alltsedan dess varit en dröm för många kristna. Kejsar Konstantins moder Helena lär ha genomfört den första pilgrimsresan till det heliga landet redan år 324 e Kr.

Vid den här tidpunkten gjorde också vägbeskrivningarna entré. Den äldsta kända vägbeskrivningen är ”Jerusalemitinerariet” från år 333 e Kr, som beskriver vägen från Bordeaux till det heliga landet.

De äldsta pilgrimsredogörelserna finner vi i övergångsperioden mellan antiken och medeltiden. Ett av de mest berömda dokumenten från denna tid, vid sidan av Jerusalemitinerariet, är det så kallade ”Jerusalembreviariet” som är en form av guidebok om Jerusalem, sannolikt skriven under 500-talet. Dessa guideböcker tjänade, precis som guideböcker gör i dag, som utgångspunkt för valet av vad man borde se och uppleva under sitt besök.

Här betonades bland annat sevärdheter som Herrens tempel (Templum Domini), Herrens grav (Sepulcrum Domini), Jungfru Marias grav, Pilatus palats och Lasarus grav i Betania. Alla hade således i någon form anknytning till Bibeln. Något självständigt utforskande var det inte frågan om utan pilgrimen hade redan före resan en förhållandevis klar bild för sig vad som skulle ses.

Efter en viss nedgång i efterfrågan av denna form av turism i slutet av det första årtusendet fick pilgrimsresorna en renässans under 1100-talet och utvecklades till en tidig form av ”charterresor”, eftersom man vanligtvis reste i grupp under vad vi i dag kallar ”ordnade former”. Emellertid tappade resorna en del av sitt grundsyfte under medeltiden i och med korstågen, som ju innebar allmän krigföring mot grupper som antogs vara fiender till kristendomen.

Pilgrimsresornas utveckling fick till följd att värdshus och övernattningsställen successivt byggdes upp efter lederna. Där växte också fram en form av handel som i stort sett liknar den nutida turistnäringen. Munkar fungerade som guider och det fanns souvenirer att köpa vilka ofta utgjordes av reliker av olika slag.

Redan under denna tid var det alltså möjligt att köpa märken som en verifikation på att man besökt ett visst helgons grav. I Sverige för-bjöds emellertid dessa resor av Gustav Vasa i samband med reformationen.

I dag utgör, vid sidan av Jerusalem, den sydfranska staden Lourdes en viktig plats för många kristna pilgrimer. Varje år beräknas cirka fem miljoner pilgrimer besöka Lourdes i hopp om att deras sjukdomar ska botas av vattnet i den heliga källan i Massabiellegrottan.

Enligt legenden var det vid denna grotta som den då fjortonåriga Bernadette Soubirous en februaridag år 1858 fick en uppenbarelse. Ytterligare ett betydelsefullt pil-grimsresmål är Santiago de Compostela i Galicien i nordvästra Spanien. Hit vallfärdar cirka nio miljoner pilgrimer, eller turister, årligen för att besöka kyrkan där aposteln Jakob anses vara begravd.

Även inom islam utgör pilgrimsresan en viktig del av religionsutövandet. För den troende muslimen hör resan till Mecka – Hajj – till en av de absolut viktigaste händelserna i livet. Varje muslim som har råd och fysisk möjlighet ska enligt Koranen minst en gång företa en pilgrimsfärd till Mecka. Varje år vallfärdar nära två miljoner pilgrimer till staden under månaden zulhijjah som avslutar det muslimska året.

Pilgrimsresorna till Mecka är i dag lika välorganiserade som traditionella turistresor. De flesta pilgrimer köper en paketresa som inkluderar visum, transport, logi och guide.

Motsvarande pilgrimsresa för hinduer är besöket i staden Allahabad och platsen Sangam, där floderna Ganges och Yamuna anses flyta ihop med den mystiska och osynliga floden Saravati. Som mest har uppåt trettio miljoner människor årligen tagit sig ett renande bad i floden.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att människor lockas av ungefär samma attraktioner i dag som för snart tvåtusen år sedan. Förr företog man en pilgrimsresa, i dag planerar man kanske en sakral weekendresa till Peterskyrkan i Rom, La Sagrada Familia i Barcelona eller katedralen i Santiago de Compostela – kanske inte främst av religiösa skäl utan för att känna historiens vingslag och för att få kunskap om kultur och arkitektur. Men också för att söka ro och återhämtning från den ofta stressiga vardag många i dag befinner sig i.

Liksom dåtidens pilgrimsresor är dagens sakrala resor ett uttryck för människans längtan att nå mental tillfredsställelse bortom de materiella värdena. Oavsett syftet med resan genererar denna form av turism stora summor pengar varje år.

Thomas Blom är fil dr i kulturgeografi vid Karlstads universitet och prefekt för Restauranghögskolan i Grythyttan. I sin forskning inom turismområdet har han bland annat skrivit om fenomenet ”morbidturism”, det vill säga resor till berömda gravplatser.

Publicerad i Populär Historia 6/2004

Kanske är du intresserad av...

Läs också