Historiska resmål – Arles i Provence

Att den soldränkta lilla staden Arles i Provence i södra Frankrike vilar på ett storslaget historiskt arv kanske man inte tror vid en första anblick. Men här delar romerska monument på utrymmet med vackra 1600-talsvillor och utsökta romanska kyrkor.

Det var genom sitt strategiska läge vid floden Rhône och dess bördiga delta som staden fick sin betydelse. Platsen användes av grekerna för handel; varor transporterades uppför floden till kelterna i norra Gallien. De många fynden av transportkrus – amforor – från östra Medelhavet vittnar om detta.

Arles storhetstid kom dock under romerskt styre. Staden hjälpte Julius Caesar i kampen mot Marseille, vars invånare var trogna Pompejus, Caesars motståndare i inbördeskriget. När Caesar segrat flyttade han över makten i regionen till Arles, som blev en romersk koloni år 46 f Kr. Staden blomstrade och många storslagna byggnader kom till under den här perioden, bland annat amfiteatern, de konstantinska baden och teatern. Man byggde också en över 400 meter lång kapplöpningsbana, circus, med plats för 20 000 åskådare. Av den finns dock inte mycket kvar, bara en majestätisk obelisk på Place de la République. Arles blev huvudstad i Gallien och romerska kejsare residerade här vid flera tillfällen.

När kristendomen spreds fick Arles en viktig roll inom den tidiga kyrkan. Katedralen Saint-Trophime, med sin skulptur­försedda portal från mitten av 1100-talet, är en av de vackraste romanska kyrkorna i Provence. Arles lockade också många pilgrimer, som vandrade Via Tolosana till Santiago de Compostela i Spanien. Under den tidiga medeltiden hemsöktes invånarna av krig och epidemier, men på 1100-talet växte staden sig starkare igen. Efter att tidvis ha varit ett självständigt kungadöme införlivades Arles med Frankrike 1271. Handeln längs floden gjorde att staden fortsatte att vara ekonomiskt viktig och många vackra hus byggdes av aristokratin under 1500-, 1600- och 1700-talen.

I dag är Arles, trots sin ringa storlek, en kulturellt aktiv stad. Här hålls flera festivaler, med inriktning mot såväl tjurfäktning och lokal folkkultur som världsmusik och dans. Den årliga fotoutställningen Les Recontres lockar besökare från hela världen. Stadens behändiga format gör att de flesta sevärdheter ligger på bekvämt promenadavstånd. På turistkontoret kan man köpa en biljett som ger tillgång till alla museer och monument. Vill man shoppa eller bara titta på folkliv ska man besöka lördagsmarknaden, som erbjuder kryddor, lokala matvaror och färgstarka provencalska tyger. Efteråt kan man med fördel koppla av med en kaffe eller ett glas vin längs lummiga Boulevard de Lices. ph

Van Gogh såg ljuset här

Den 21 februari 1888 steg den nederländske målaren Vincent van Gogh av tåget i Arles, 34 år gammal. Efter att ha inspirerats av impressionisterna i Paris kunde han nu i det flödande Provenceljuset fullt utveckla sin färgstarka stil med kraftig penselteknik. Uttryckssättet kom att bli föregångare till expressionismen. Tiden i Arles resulterade i omkring tvåhundra verk, många av dem klassiska: serien med solrosor, trottoarkaféet, det gula huset (där han bodde), sovrummet och en rad självporträtt. Efter upprepade påstötningar från Van Gogh kom konstnärskollegan Paul Gauguin till Arles i oktober 1888. De två männen målade, umgicks och diskuterade konst. Men efter en tid växte spänningarna mellan dem. Kulmen kom den 23 december när Van Gogh drabbades av ett psykiskt sammanbrott, jagade Gauguin med ett rakblad, och till slut skar av ena örsnibben på sig själv.

Gauguin lämnade staden och Van Gogh lät skriva in sig på den psykiatriska kliniken Saint-Paul-de-Mausole, några mil från Arles. I maj 1890 flyttade han till Auvers-sur-Oise nära Paris, där han blev allt mer deprimerad. Den 27 juli samma år sköt han sig, och dog två dagar senare.

Provencalska

Regionen Provence och provencalskan – för dem vurmade poeten Frédéric Mistral (1830–1914). Provencalskan är en dialekt av det galloromanska språket occitanska, som fram till 1900-talet talades i södra Frankrike. För att främja detta mål blev Mistral ledande inom den så kallade Felibrigé-rörelsen. 1904 tilldelades han nobelpriset i litteratur, tillsammans med spanjoren José Echegaray. Prispengarna investerades i det etnografiska museet Museon Arlaten i Arles, som han själv grundat några år tidigare. Museet visar än i dag kläder, möbler och föremål som illustrerar livet i Provence under 1800-talet.

Amfiteatern används på nytt

Det är en imponerande syn när man kommer promenerande genom Arles trånga gator, och plötsligt möts av den romerska amfiteaterns valvprydda fasad. Med sina 136 gånger 107 meter är Les Arènes ett av de största och bäst bevarade romerska monumenten i det forna Gallien. Högst upp har man dessutom en fin utsikt över staden och floden Rhône.

Amfiteatern uppfördes i slutet av det första århundradet e Kr, några år efter Colosseum i Rom. Här hölls blodiga spel där gladiatorer stred mot varandra och mot vilda djur inför drygt 20 000 åskådare.

Vid slutet av antiken upphörde arenans betydelse som festplats, istället började invånarna i Arles att bygga hus innanför dess murliknande fasad. Vid perioder av krig och oroligheter användes den som ett fort, och förstärktes i detta syfte med fyra torn. Under lång tid var arenan som en egen liten stad i staden, med ett torg för handel och ett kapell.

I början och mitten av 1800-talet rensades de nya konstruktionerna bort. Sedan 1853 hålls här regelbundet tjurfäktningar, samt en och annan konsert.

Missa inte...

Théâtre Antique

Ruinerna efter den romerska teatern som stod färdig år 12 f Kr. Används fortfarande, till exempel för konserter.

Saint-Trophime

Katedralen från 1100-talet med tillhörande kloster är en av de vackraste romanska kyrkorna i Provence.

I van Goghs fotspår

En promenadtur runt staden, där man kan studera platser där mästaren målade några av sina mest kända verk.

Arkeologiska museet

Byggnadens modernistiska fasad döljer antika skatter från Arles historia.

Alyscamps

Kyrkogård som var utgångspunkten för pilgrimsleden Via Tolosana, och under medeltiden en av de största begravningsplatserna i den kristna världen.<

Musée Réattu

Konstmuseum med verk av bland andra Picasso, foton av Henri Cartier-Bresson och Richard Avedon, samt vävtapeter som en gång ska ha tillhört Sveriges drottning Kristina.

Läs Historiska resmål Trier >>

Publicerad i Populär Historia 8/2008