Historiska resmål – handelsstaden Lübeck

Lübecks anor går tillbaka till 700-talet, då slaverna hade bosättningar långt västerut. En av dem hette Liubice, vilket betyder ”den älskvärda”. Den låg norr om den nuvarande stadskär­nan, som uppstod på 1100-talet, då greve Adolf II av Schauenburg-Holstein grundade den första tyska hamnstaden här.

19 mars 2008 av Folke Schimanski

1160 fick Lübeck stadsrättigheter som hansestad. Henrik Lejonet gav staden en författning med ett råd på 24 rådsherrar, där de viktigaste köpmannafamiljerna var företrädda. Rådets elitistiska prägel ledde flera gånger till revolter från stadens övriga befolkning. Men i stort behölls författningen ända till 1800-talet.

Hansestaden Lübeck blev en ledande handelsmakt i Nordeuropa genom sitt gynnsamma geografiska läge och, inte minst, fartygstypen hansakoggen med sin höga lastkapacitet. Danskarna såg Lübeck som en farlig konkurrent, och flera krig utkämpades mellan dem. Efter Lübecks erövring av fästningen Helsingborg slöts 1370 freden i Stralsund. Därmed befäste Lübeck sitt herravälde i Östersjöområdet.

Det lübeckska handelsväldet kom att sträcka sig till Steel Yard i London, Bergen­kontoret Bryggen och Novgorod. En viktig handelsvara var salt, som fraktades landvägen från Lüneburg och exporterades för att konservera den skånska sillen och den norska stockfisken, som åts under fastan. Lübeck hade också en stor krigsflotta, mest för att värja sig mot sjörövare.

Lübecks tvister med Danmark gynnade Gustav Vasa, som flydde till staden 1519 och fick finansiell och militär hjälp att bli kung i Sverige. En tavla minner om det hus där han bodde på König­strasse (Gustavs värd hette König).

Trettioåriga kriget, de nederländska far­tygens debut i Östersjön och den all­männa omorienteringen av handelsvägar­na mot väst gjorde att Lübecks storhetstid som handelsstad upphörde under 1600-talet. Senare följde dystra perioder som fransmännens plundringar under Napo­leontiden och andra världskriget, då stadskärnan bombades sönder. En annan tragisk händelse var ett allierat flygangrepp den 2 maj 1945 på tre fartyg i Lübeckbukten, varvid sjutusen–åttatusen människor omkom, däribland tusentals koncentrationslägerfångar.

I dag märks föga av kriget utom den stora klockan i Mariakyrkan, som rasade ned under bombnatten 1942. Den ligger kvar på nedslagsplatsen som minne. 1987 blev Lübeck förklarat som världsarv av Unesco.

Folke Schimanski

Kända och ökända personer i Lübeck

De lübeckbor som gick i exil under nazismen var inte helt välkomna tillbaka till sitt hemland efter kriget.

Thomas Mann, nobelpristagare i litteratur som gjorde staden berömd med sin tegelstensroman Buddenbrooks från 1901. Den handlade egentligen om hans släkt, men hans farbror var inte förtjust och tog avstånd från verket. Under andra världskriget bodde Mann i USA och försvarade massbombningen av Lübeck i BBC. Detta hade lübeckarna svårt att förlåta honom. Slutligen, 1955, blev han dock hedersmedborgare i staden.

Willy Brandt föddes som »oäkting» i Lübeck. Hans egentliga namn var Karl Frahm. Under nazismen flydde han till Norge. Efter kriget fanns det tyskar som baktalade hans ursprung och norska uniform. 1972, året efter att han fått Nobels fredspris, blev även han hedersmedborgare i Lübeck. Den 18 december i år invigs ett museum till hans ära i staden.

En person som inte blev hedersmedborgare var konservatorn Lothar Malskat. Under ett arbete i Mariakyrkan 1948 råkade han förstöra gotiska takfriser. Istället målade han dem själv, med bland annat bilder av samtida skådespelare! Inte ens renommerade experter märkte förfalskningarna. Senare blev Malskat orolig och avslöjade bedrägeriet.

Nobelpristagaren Günter Grass roman Råttinnan hänsyftar på Malskat-affären. Grass har förresten också fått ett museum i Lübeck.

SPECIALITETER

Marsipan är kanske det första man tänker på när det gäller Lübeck. Mittemot rådhuset ligger Niedereggers, som firade 200-årsjubileum 2006, med sin rikliga sortering. Alla lübeckska marsipantillverkare i staden slöt sig 1974 samman i en förening för att skydda begreppet »Lübecker Marzipan» mot efterapningar.

Rotspon är namnet på det bordeauxvin som sedan 1200-talet lagras i Lübeck i särskilda ekfat. Det omnämns i Thomas Manns roman Buddenbrooks.

Lübecker Hütchen (»lübeckhattar») är inget klädesplagg, utan så kallas de böjbara trafikkonerna. De uppfanns 1952 av en lübeckare, eftersom de gamla trafikregleringshindren förorsakade dödsolyckor.

Missa inte...

Holstentor (Holsteinporten)– en rest av den gamla stadsbefästningen, som raserades under 1800-talet. Man ville då riva även porten, men en stark opinion satte stopp för det.

Mariakyrkan från 1174, som hanseaterna gav högre torn än domkyrkan – en fingervisning om vem som bestämde i staden. I kyrkan finns bland annat »Dödsfrisen», som minner om vår dödlighet.

Buddenbrookshuset, där nobelpristagaren Thomas Manns familj bodde. Buddenbrooks är ett fingerat namn och titeln på hans mest berömda roman, som nu blir tv serie.

Heiligengeist-hospital (Den Helige Andes hospital), invigt 1286; unikt projekt för sjuk- och fattigvård.

Schiffergesellschaft (Skepparsällskapet), samlingspunkt för lübeckska fartygskaptener; i dag en stämningsfull restaurang.

Julmarknaden är Nordtysklands namnkunnigaste och hålls 26 november till 30 december.Vid Mariakyrkan finns samtidigt en »sagoskog» med motiv ur gamla tyska folksagor, och Heiligengeisthospitalet anordnar sin årliga utställning av konsthantverk.

Läs Historiska resmål – inbjudande Amsterdam >>

Publicerad i Populär Historia 12/2007
holstentor
holstentor

Kanske är du intresserad av...

Läs också