Kylskåpsrevolutionen under lupp

När de första moderna kylskåpen dök upp på 1920-talet kom de att revolutionera de svenska köken. Några decennier senare hade de konkurrerat ut både matkällare och skafferier.

Kylskåpet Frigidaire visades upp på Bygga och bo-utställningen i Gävle stadshus 1929.

© Carl Larssons Fotografiska Ateljé/Länsmuseet Gävleborg

Etnologen Matilda Marshall vid Örebro universitet genomför just nu en studie där hon tittar på hur svenskarna förvarat sin mat från 1920-talet och fram till i dag.

– Jag vill se vad som har hänt under de här hundra åren, inte minst hur normerna har förändrats kring vad som anses ekonomiskt, modernt och hållbart, säger Matilda Marshall.

Kollektiva frysar

Vitvaror som kyl och frys hör till de produkter som drar mest el i hemmet. Därför är det också intressant att undersöka om det finns miljömässiga och ekonomiska vinster att hämta i äldre tiders förvaringssystem.

– Att dela frys var till exempel vanligt på 1950-talet men i dag är sådana kollektiva lösningar borta. Vi har fått standardiserade kök där alla har samma storlek på kyl och frys oavsett hur många som bor i hushållet, säger Matilda Marshall.

Det ventilerade skafferiet

Det ventilerade skafferiet var länge en nyckelfaktor för att kunna förvara mat under längre tid. Även sedan svenskarna började köpa kylskåp på 1930-talet behöll man sitt skafferi. Kylskåpen var små och stängdes ofta av under vintern – då flyttades varorna in i skafferiet.

Konservering var en annan metod som gjorde att mat kunde förvaras länge utan eldriven kyla. I dag är den kunskapen delvis borta.

– Konservering kan kanske vara ett intresse, men för de flesta är det ingen ekonomisk nödvändighet.

Finns beredskap för långt elavbrott?

I Matilda Marshalls projekt ingår att samla in svenskarnas egna berättelser kring matförvaring – både hur man gjort tidigare och hur man gör i dag. Ett delmål är att undersöka vilken beredskap vi i Sverige har inför en större kris, till exempel ett längre elavbrott. Enligt myndigheterna ska varje hushåll ha resurser för att kunna klara sig i en vecka.

– De bidrag jag hittills fått in visar att människor är medvetna om saken, många har till exempel läst broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Däremot är det få som agerat för att faktiskt skapa en beredskap.

Den som vill delta i studien om matförvaring hittar den här.