Viktorianska kuriositeter

Självhällande tekannor, apparater som korrigerar utstående öron, stövelvärmare och mekaniska blad­vändare. Den viktorianska eran gav upphov till de mest märkliga uppfinningar och apparater som skulle underlätta livet och spara tid. En del av dem visades i våras i en stor utställning på The Kew Bridge Steam Museum i London, kallad ”Wondrously Wacky Gadgets” ( ”Underbart knasiga manicker”). Bakom den extravaganta samlingen finns privatpersonen Maurice Collins, som lagt trettio år av sitt liv på brittiska kuriositeter.

12 juli 2006 av Michael Dee

–Trots att jag hållit på så länge har jag ibland svårt att definiera riktigt vad det är jag samlar på! Det mest grundläggande är dock att det rör sig om föremål från den viktorianska eran och som på olika sätt skulle lösa vardagens problem. Faktum är dock att vissa av dessa produkter är så krångliga, eller rent av omöjliga, att manövrera, att det faktiskt går snabbare att utföra sysslan för hand!

Collins samling utgår från 1851. Det var då som den industriella massproduktionen kom igång på allvar i Storbritannien, vilket hade specifika historiska och ekonomiska orsaker. 1851 öppnade ”The Great Exhibition” i London. Den skulle visa upp vad landet kunde åstadkomma när det gällde industriprodukter. Allmänheten strömmade till utställningen i tusental, vilket ledde till ett enormt intresse för nya typer av produkter, ja, närmast en feber. Och den idé som befästes hos allmänheten var att uppfinningsrikedom i samarbete med industrin kunde göra i stort sett varje aspekt av livet lättare.

Den brittiska staten gjorde också den vad den kunde för att skapa en blomstrande konsumtionskultur. Först avskaffade man skatt på tidningar och där efter skatt på reklam och annonser. Det gjorde att det startades mängder av nya publikationer där tillverkare på ett effektivt sätt kunde marknadsföra sina produkter.

I många av manickerna kan man spåra huvuddragen inom den viktorianska kulturen, menar Collins.

– Effektivitet värderades högt, liksom dygd och renlighet. Till exempel kom det fram mängder av produkter som skulle underlätta skötseln av hygien – resetoaletter, koppar med mustaschskydd och elektriska kammar. Andra apparater vittnade om den sociala uppdelningen, bland annat ett flasklås som gjorde det omöjligt för tjänstefolk att smutta på sherryn! Och naturligtvis tillverkades en rad nya produkter som skulle förenkla procedurerna kring att laga och dricka nationaldrycken te.

Arbetet med att utröna vad föremålen har använts till har låtit sig göra genom att nästan allihop är patenterade. Patentsystemet infördes i Storbritannien 1852 och all information finns arkiverad.

– Det är jag tacksam för, säger Maurice Collins. Det kan nämligen ibland vara svårt att gissa sig till riktigt vad en viss pryl är till för.

För väckning och te

Viktorianerna var närmast besatta av te och sa att drycken var »bränslet som håller imperiet igång». I borgerliga hem drack man sin första kopp redan innan man steg ur sängen. Den här apparaten är en kombination av väckarklocka och tebryggare. När klockan ringde triggade den en mekanism som med en tändsticka tände ett spritkök under kitteln.

Örontillplattare

Många manicker exporterades eller tillverkades i utlandet på licens. Som den här örontillplattaren som riktade sig till folk med utstående öron. Om man bar den regelbundet skulle öronen snart ligga slätt mot huvudet, utlovades det i reklamen.

Lås till spritflaskorna

»Drucket tjänstefolk» var närmast en klyscha inom viktoriansk litteratur och dessutom ett återkommande tema i karikatyrer. Det här flasklåset gjorde det möjligt för »herrn i huset» att låsa spriten och på så vis hålla svinnet nere och moralen hög.

Fiffig tekanna

Den självhällande tekannan ser tämligen konventionell ut men innehåller en sinnrik pumpanordning med vars hjälp man kan pumpa teet ur kannan och på så vis slippa lyfta den.

Mustaschskydd

Det viktorianska mustasch-modet ställde till praktiska problem. Den man som efter att ha ätit soppa eller druckit te och satt där med våt mustasch betraktades som en oborstad lymmel. Men det fanns hjälp. I hemmet kunde man använda koppar och skedar med mustaschskydd och det fanns också ett portabelt skydd man kunde ta med sig om man blev bortbjuden.

Publicerad i Populär Historia nr 6/2006

Kanske är du intresserad av...

Läs också