Gustaf Dalén och hustrun Elma utanför Villa Ekbacken på Lidingö 1937.

Gustaf Dalén – smarta fyrar och snåla spisar

År 1904 bildades Aktiebolaget Gasaccumulator, kallat AGA. Samma år anlitades en ingenjör som snart skulle bli företagets frontfigur, det tekniska snillet Gustaf Dalén.

28 september 2004 av Magnus Bergsten

Gustaf Dalén, född 1869, är känd som mannen som genom en rad geniala uppfinningar skapade ett effektivt belysningssystem för världshavens fyrar. Han fick nobelpriset i fysik 1912, bara ett par månader efter att han skadats mycket allvarligt vid en explosion när han skulle prova hur företagets gasbehållare klarade att utsättas för hetta. Olyckan gjorde Dalén blind, vilket dock inte hindrade honom från att leda AGA:s verksamhet ända fram till sin död 1937.

Historien om Gustaf Dalén bär drag av hjälteepos. Både samtiden och eftervärlden har gärna framställt honom som ett såväl industriellt som moraliskt föredöme. Det är inte förvånande att hans liv också blev biofilm. ”Seger i mörker”, med skådespelaren Olof Bergström i huvudrollen, hade premiär 1954. Platsen för första visningen var det västgötska stationssamhället Stenstorp, bondsonen Gustaf Daléns födelseort (i samma hus som filmen visades finns i dag det sevärda Dalénmuseet).

System Dalén på AGA

Från Skräddaregården i Stenstorp via en lysande examen från Chalmers i Göteborg och tekniska studier i Zürich kom Dalén så småningom till Stockholm och fick arbete för ett annat svenskt snille, Gustaf de Laval. Men det var inom AGA han skulle fira sina främsta triumfer genom en rad uppfinningar som tillsammans bildade ”System Dalén”.

Daléns uppfinningar präglades av genial enkelhet. Han hade också en för uppfinnare inte alltid väl utvecklad självkritisk inställning och en förmåga att koncentrera sig på konstruktioner som marknaden verkligen behövde. AGA:s verksamhet växte snabbt och 1912 etablerade sig företaget på Lidingö utanför Stockholm. 

Här lät också Dalén bygga den pampiga villan Ekbacken till sin familj. Han fick själv aldrig se huset färdigt, men eftersom han under projekteringen studerat ritningarna noga sägs det att han utan svårigheter hittade i byggnadens minsta vrår.

Acetylenbelysning för fyrar

När AGA startade sin verksamhet hade elektriciteten ännu inte slagit genom på allvar. Företagets första huvudprodukt var ett system för järnvägsbelysning med acetylengas, men snart insåg man att det framförallt var till havs, dit inga el- eller gasledningar nådde, som acetylenbelysningens verkliga potential låg. 

Daléns uppfinningar reducerade bränsleåtgången radikalt och gjorde att fyrarna inte behövde ständig passning. Nu räckte det med ett besök per år. Hela världen beställde AGA-fyrar. Det mest prestigefyllda uppdraget var att ljussätta den nybyggda Panamakanalen.

MER SVENSK HISTORIA I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV

Tiden efter första världskriget innebar dock svåra påfrestningar för företaget. Men Gustaf Dalén, som blivit VD för AGA 1909, lyckades lotsa bolaget genom kriserna med obruten tro på framtiden. På Dalénmuseet kan man köpa kopior av ett rockmärke med texten ”Var optimist” som AGA-chefen brukade dela ut till personer han mötte som saknade den rätta inställningen.

Daléns egen låga slocknade 1937 sedan han insjuknat i prostatacancer. Uppfinnarens betydelse för teknikutvecklingen på många områden, inte bara inom fyrväsendet, kan illustreras med att den lustgas han fick mot smärtorna på dödsbädden doserades med hjälp av en klippapparat ursprungligen konstruerad för ”System Dalén”.

Publicerad i Populär Historia 10/2004

Fakta: System Dalén

Klippapparaten. Daléns första stora tekniska framgång kom 1905 med en dosa med ett membran som gjorde att gasen portionerades ut till belysningen. Fyrarna kunde nu blinka, en rejäl energibesparing.

Solventilen. Dalén utnyttjade det faktum att en mörk stav utvidgas mer än en ljus då den belyses av dagsljuset och konstruerade 1907 en ventil som stängde gasströmmen på morgonen och öppnade den igen på kvällen. »It won’t work!», sade den berömde amerikanske uppfinnaren Thomas A Edison när han hörde talas om solventilen. Men det gjorde den och fyrarna blev nu ännu mer energisnåla.

AGA-massan. Acetylengasen var extremt explosiv. För att förhindra olyckor med tuber utvecklades en teknik där gasen i vätskeform fick sugas upp av en porös massa som tålde stötar. AGA-massan gjorde också att en tub kunde rymma hundra gånger mer gas än sin egen volym.

AGA-spisen. Energisnål koksspis som fortfarande tillverkas i England. Uppfanns av Dalén på 1920-talet, alltså efter att han blivit blind. Testades hemma i villan på Lidingö innan den började produceras.

Publicerad i Populär Historia 10/2004

Kanske är du intresserad av...

Läs också