Jakten på det perfekta ljudet
I en ny bok undersöker musikhistorikern Alf Björnberg den svenska hifi-kulturen. Länge handlade den om att hitta det perfekt återgivna ljudet. Idag är det viktigare att musiken är enkel att bära med sig än att den låter helt optimalt.
"Föreställningen om vikten av ljudets trohet mot originalet lever kvar, fast det har väldigt lite med verklighetens inspelningsteknik att göra", säger musikhistorikern Alf Björnberg.
När begreppet high fidelity för första gången dök upp i Sverige år 1935 var det få som förstod vad det betydde. Biograferna försökte visserligen locka besökarna med ”ljudanläggningar av high fidelity-typ” och ordet dök upp i annonser för radioapparater. Men det dröjde en bit in på 1950-talet innan termen blev bekant utanför en snäv grupp av musikintresserade civilingenjörer.
Troget mot originalet
Bra ljud, troget mot originalet (som är vad high fidelity står för) ansågs plötsligt intressant inte bara för musiker, musikkritiker och den nya yrkeskategorin ljudtekniker, utan också för vanliga svenskar som skulle köpa en radiogrammofon.
– Tidigare hade radio- eller grammofonspelande varit en social grej, men på 1950-talet började det bli accepterat att också lyssna på musik i ensamhet, säger Alf Björnberg, professor i musikhistoria vid Göteborgs universitet som just utkommit med den första boken om hifi-kulturens historia i Sverige.
En man lyssnar på radio. I Alf Björnbergs boken framgår det hur jakten på det perfekta ljudet har varit både lång, snårig och fylld av infekterade debatter.
Bra ljud grund till debatt
I boken framgår det hur jakten på det perfekta ljudet har varit både lång, snårig och fylld av infekterade debatter. Radiogrammofoner, bandspelare, FM-radio, vinylskivor, CD och Mp3 har passerat revy utan att frågan om vad som är riktigt bra ljud har fått ett slutgiltigt svar.
Är det att en återgivning är så lik originalet som möjligt? (Och vad är i så fall ett original?) Eller existerar det inspelningar vars kvalitet faktiskt är bättre än den ”naturliga” musiken? (Och vad betyder i så fall naturligt i det här sammanhanget?)
Numera spelas musik in i ljudabsorberande studior – med pålagda efterklanger – på ett sätt som har ganska lite gemensamt med en livesituation.
– Att det återutgivna ljudet faktiskt kan upplevas som bättre än verkligheten är fortfarande tabu att säga, trots att så ofta är fallet, säger Alf Björnberg.
Flexibilitet före ljudkvalitet
Idag består 90 procent av vårt musiklyssnande av strömmad musik. Det är något som har fått stor betydelse för hifi-kulturen. Den svindyra och ofta otympliga ljudanläggningen är inte längre högsta status, förutom kanske hos en mindre grupp ljudnördar.
– Flexibilitet och mobilitet är betydligt viktigare än ljudkvalitet, när det kommer till musiklyssnande. Visst ska det låta okej, men ljudet kommer inte längre i främsta rummet, säger Alf Björnberg.
MER SVENSK HISTORIA I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV
Boken En trovärdig illusion av musik – den svenska hifi-kulturens uppgång och nedgång ges ut av Mediehistoriskt arkiv och kan laddas ner gratis här: www.mediehistorisktarkiv.se
