Experimenthus från 1920-talet

Huset ser ut som en korsning mellan en småländsk bondstuga och en nyklassicistisk villa där det lyser falurött med vita knutar bland ekar, björkar och doft

2 juni 2003 av Carolina Söderholm

Huset ser ut som en korsning mellan en småländsk bondstuga och en nyklassicistisk villa där det lyser falurött med vita knutar bland ekar, björkar och doftande kaprifol. Här, på Lilla Björka i byn Berg, tre mil norr om Växjö, experimenterade författaren och journalisten Elin Wägner (1882–1949) med egen kompost och studerade naturens kretslopp, samt förde livliga diskussioner om biologisk odling, feministisk forskning och fredsfrågor med väninnan Flory Gate. Med utsikt över Bergssjön skrev hon bland annat den uppmärksammade boken Väckarklocka (1941), i vilken hon argumenterade starkt för ekologiskt tänkande och jämställdhet mellan könen, en bok som på många sätt förebådade senare tiders debatt om ett hållbart samhälle.

Lilla Björka ritades av arkitekten Carl Bergsten på uppdrag av Elin Wägner och stod färdigt 1924. Huset passar väl in i omgivningens traditionella bebyggelse, men har med sin solaltan och balkong även drag av den moderna borgerliga villan. Marken hade hon köpt året innan efter att hon fått det litterära samfundet De Nios pris, vilket gav henne ekonomisk möjlighet att skapa sig ett eget hem i moderns födelsetrakt, och undfly stadslivet i Stockholm.

Där hade hon under ett tiotal år arbetat som redaktionssekreterare på Idun och senare för tidskriften Tidevarvet, samt verkat som författare sedan den skönlitterära debuten 1907. Från och med 1929 bodde hon permanent på Lilla Björka, vilket blev hennes fasta punkt i det rörliga liv som hennes engagemang för freden, kvinnosaken och miljön ford-rade.

Tillsammans med Flory Gate, även hon pionjär inom biologisk odling i Sverige, utforskade hon under långa cykelturer sitt nya landskap, vilket resulterade i den märkliga boken Tusen år i Småland, där historia, myter och aktuella samhällsfrågor vävs samman.

Det var också väninnans dåvarande man, glaskonstnären Simon Gate, som ritade den skrivarstuga i funkisstil som Elin Wägner på 1930-talet lät uppföra på tomten. Den användes dock aldrig i sitt avsedda syfte, utan fungerade som gästbostad, till vilken besökarna leddes genom fårhagen som tog vid bakom boningshuset.

I dag ägs Lilla Björka av en stiftelse knuten till Elin Wägner-sällskapet, som sedan mitten av 1990-talet arbetat för att återställa hus och trädgård som de såg ut i slutet av 1940-talet.

Lilla Björka är öppet för allmänheten juni–augusti, då även en utställning med Lena Lerviks skulpturer visas. Medlemmar i Elin Wägner-sällskapet kan övernatta i huset eller skrivarstugan som också fungerar som vandrarhem i liten skala.

www.dels.nu/elinwagner/lillabjörka.html

Publicerad i Populär Historia 4/2003

Kanske är du intresserad av...

Läs också