Drottningens drömslott

År 1906 flyttade den blivande drottning Victoria in i sitt nybyggda Solliden, en italiensk lyxvilla belägen ett stenkast från Borgholms slottsruin. Där, på den smala remsan mellan Alvarets karghet och Kalmarsunds vindpiskade hav, skapade hon med sin sedvanliga blandning av effektivitet, arbetsdisciplin och osviklig estetisk känsla sina drömmars slott, inramat av prunkande blomsterrabatter och lummig grönska. I allt skilde sig byggnaden från det pompösa ”statsfängelset” som hon kallade Stockholms slott. Istället lånade det kungliga sommarresidenset sina mest framträdande drag från den italienska renässansen och Medelhavets vitputsade arkitektur.

11 juli 2006 av Carolina Söderholm

Hundra år efter invigningen är Solliden ett av Ölands mest populära besöksmål och fungerar än i dag som det svenska kungahusets sommarhem. Det är i alla väsentliga drag bevarat i linje med sin skapares intentioner. Mer än något annat var Solliden Victorias livsverk, intimt förenat med hennes personlighet och livsöde.

Victoria föddes år 1862 som dotter till storhertig Fredrik I av Baden och prinsessan Louise av Preussen. Med sina inflytelserika tyska förbindelser och släktskap med Gustav IV Adolf framstod hon som ett perfekt parti för kronprinsen Gustaf (V). När de två träffades 1881 uppstod också tycke, men äktenskapet, som under 1880-talet välsignades med tre söner, blev inte särskilt lyckligt. Det kyliga svenska vinterklimatet förvärrade Victorias svaga hälsa, och från 1890-talet ordinerades hon utlandsvistelser vintertid. Snart fick hon kontakt med den berömde svenske läkaren Axel Munthe som hade sin praktik i Rom, och sedan han blivit hennes livläkare tillbringade Victoria sina vintrar på den italienska ön Capri. Från bostaden i Casa Caprile hade hon utsikt över Munthes renässansinspirerade villa San Michele, som hon blev mycket förtjust i.

Sommarhalvåret måste victoria ändå vistas i Sverige, och då Stockholm även denna tid kunde vara fuktigt och svalt började hon leta efter en lämplig plats för ett nytt sommarresidens. Valet föll på Öland, känt för sin torra luft och många soldagar. Under ett besök 1902 fann Victoria den idealiska platsen, en solig glänta i den ekskog som utgjorde en del av Borgholms kungsgårds hagar.

Vid sekelskiftet arrenderades en del av jorden ut till torpare, men Victoria fick tillstånd av riksdagen att köpa de 160 tunnland mark som hon önskade. Som arkitekt anlitades 1903 den unge Torben Grut, senare känd för Stockholms stadion.

De idéer som han först lade fram stod dock i skarp kontrast till Victorias egna. Medan Grut tänkte sig en trävilla i tidens nationalromantiska och fornnordiska stil, var Victoria fast besluten att skapa sig sin egen version av det San Michele som hon skattade så högt. Två starka konstnärstemperament drabbade samman, och en serie dispyter och kompromisser följde under de tre år som färdigställandet av Solliden tog. Men Victorias ord var lag, om än med respekt för arkitektens yrkeskunnande. Slottet fick släta vita väggar, en sydländsk pergola och många detaljer influerade av den italienska renässansen och antiken, bland annat i form av pelare och fönsternischer. Det färdiga resultatet visade att Victorias visioner höll måttet, byggnaden var imponerande i sin majestätiska elegans.

Ivrig flyttade hon in i oktober 1906 och tog genast itu med att anlägga trädgården, ett arbete som hon fortsatte under kommande år. Fortfarande kan besökare njuta av hennes italienska renässansträdgård och den engelska parkens grönska, beundra blomsterrabatternas färgfyrverkerier och den holländska rosenträdgården.

Den sista anläggningen hon gjorde var en krocketplan åt sin make, Gustaf V, en uppskattad present av den sportbegivne kungen. 1926 blev hennes sista sommar på Öland, och fyra år senare avled hon i Rom. För kungen blev nu Solliden hans verkliga sommarhem, där han njöt av sommaren i sällskap med barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Det var också den blivande Carl XVI Gustaf som ärvde slottet efter kungens död 1950, och som nu i maj slår upp Sollidens grindar för allmänheten, i enlighet med traditionerna från Gustaf V:s tid.

Publicerad i Populär Historia 5/2006

Kanske är du intresserad av...

Läs också