Branden i Notre-Dame: "Katastrofen är en historisk parentes"
Sett i perspektiv är branden i Notre-Dame en historisk parentes. Det menar Dick Harrison, som också är hoppfull om en snar återuppbyggnad av Paris medeltidskatedral.
Branden i Notre-Dame i centrala Paris drog till sig stora skaror nyfikna.
Branden i den mäktiga, drygt 850-åriga, medeltidskatedralen Notre-Dame i Paris startade troligen i samband med ett pågående renoveringsarbete på kyrkans tak. Stora delar av taket plus den drygt 90 meter höga spiran kollapsade.
Dock lyckades de omkring 400 brandmän som bekämpade lågorna rädda de två huvudtornen och ytterligare delar. Många av de ovärderliga konstföremålen som förvarades i kyrkan i kunde också föras i säkerhet.
Notre-Dame, vars grundsten lades av påve Alexander III år 1163, är en nationalklenod för fransmännen. Ofta ses katedralen som Frankrikes själva mittpunkt, där den ligger mitt i Paris på ön Ile de la Cité i Seine.
Den 130 meter långa helgedomen är också en viktig symbol och samlingspunkt för Frankrikes katoliker. Det gotiska mästerverket har status som världsarv och är ett måste för alla turister i den franska huvudstaden.
Vi kontaktade Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet och återkommande skribent i Populär Historia, för att att sätta katedralbranden i ett historiskt perspektiv.
Hur ser du på det faktum att en av världens mest kända historiska byggnader delvis förstörts?
– Jag är naturligtvis ledsen, men inte lika mycket som man skulle kunna tro. En katedralbrand är på sätt och vis en kulturell resurs, på samma sätt som en skogsbrand är en biologisk och ekologisk resurs. Liksom en skogsbrand resulterar i nytt liv och biologisk mångfald kan en katedralbrand leda till spännande ombyggnads- och restaureringsprojekt.
FÅ POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!
– Bränder är för övrigt svårundvikliga element i så här stora och månghundraåriga kyrkors liv. Sett i ett längre perspektiv är den här katastrofen en parentes.
Vilken var din spontana reaktion när du fick höra om branden?
– Förvåning, men inte jättestor förvåning. Jag anade att det berodde på restaureringsarbetena, sådana resulterar ju ibland i olyckor. Och så kom jag naturligtvis att tänka på alla tidigare katastrofer och angrepp som drabbat Notre-Dame, allt ifrån den fiktiva attacken i Victor Hugos roman från 1831, Notre-Dame de Paris/Ringaren i Notre-Dame, till franska revolutionens fullt verkliga ödeläggelse.
Har du någon personlig relation till Notre-Dame?
– Den tillhörde de första byggnader jag besökte när jag for iväg på tågluffning på 1980-talet. Jag har varit där många, många gånger. Och jag räknar med nya besök i katedralen om några år – det lär knappast ta decennier att reparera den.
