Vikingatida silverskatt gäckar arkeologerna

Varför gömde man silversmycken under golvet på vikingagården i Viggbyholm?

Smycken och mynt gömde sig under golvplankorna i en vikingatida gård i Viggbyholm. Till de ovanligare fynden hör ett normandiskt mynt från 900-talet (nedan).

© Arkeologerna (2)

Vid utgrävningen av en vikingatida gård i Viggbyholm i norra Stockholm i höstas hittade arkeologerna en fantastisk skatt: tio arm- och halsringar och tolv mynt som har använts som hängsmycken. Föremålen i silver tycks ha gömts under golvplankorna i ett av gårdshusen. De låg fint ordnade i en påse av lin som i sin tur har stoppats i ett keramikkärl.

Att konservera föremålen har krävt både noggrannhet och tid. Silvret har borstats med mjuk pensel, rengjorts från svåråtkomliga gruskorn med bambupinnar och lagts i flera vatten- och etanolbad, innan de försiktigt har putsats med putsmedel.

Fyndfördelningsbeslut

Därefter har de placerats i plastpåsar i klimatövervakade skåp hos Arkeologerna (en del av myndigheten Statens historiska museer).

– Föremålen kommer att få stanna kvar här tills vi har skrivit klart vår rapport om utgrävningen, säger Magnus Lindberg, biträdande projektledare för undersökningen.

Var silverskatten sedan kommer att hamna är inte klart. Avgörandet fälls av Riksantikvarieämbetet i ett så kallat fyndfördelningsbeslut. Att det blir på Historiska museet i Stockholm är kanske ingen djärv gissning.

Även om silverskatter inte är unika i arkeologiska sammanhang, är just Viggbyholmsfyndet speciellt. Det återfanns i en komplett gårdsmiljö med ett tjugotal byggnader som har använts i flera hundra år.

Arabiska och europeiska mynt

Gården låg en gång intill en djup havsvik, och i skatten finns både arabiska och europeiska mynt. Att föremålen var väl förpackade och troligen låg under ett golv visar att de inte var tänkta som offergåvor.

– Det är fascinerande att det enbart är fråga om hela smycken, till skillnad från de mer förekommande myntskatterna eller de med klipp i olika former, säger Magnus Lindberg.

Publi. i Populär Historia 6/2021