Annat buller i stan på 1500-talet

Frågor om ljud innan decibelmätningar fanns (före 1950-talet) blir mer eller mindre kvalificerade gissningar. En gängse uppfattning är att ljudmassan ökat ju längre fram i tiden vi går, på grund av ökad befolkning och fler och fler maskiner i världen.

Men det finns nog inget så subjektivt som uppfattningar om ljud. Ett ljud som älskas av en person kan hatas av en annan. Inte minst skiftar åsikterna om ljudstyrka mellan olika individer och beror på saker som bland annat tidpunkt, väderlek, moral, psykiskt och fysiskt tillstånd.

Kort sagt är det svårt att med säkerhet uttala sig om ljud i historiska sammanhang. En sak kan man dock med säkerhet fastslå: frågor om akustik och problem med ljud är ett ganska nytt fenomen, exklusivt kopplat till den industrialiserade världen. Människor längre bak i historien, eller i fattiga delar av världen hade andra problem än störande ljud att bry sig om.

Men till frågan. Under 1500-talet levde i stort sett alla stockholmare innanför den stadsmur som omgärdade Gamla stan. Det handlar om cirka niotusen personer, att jämföras med dagens Stockholm stad som har drygt 900 000 invånare. I Gamla stan bor det omkring tretusen personer på en yta som är nu är en tredjedel större än på 1500-talet.

Mer alkohol och tunnare fönster

Detta betyder att människor för 500 år sedan bodde betydligt trängre än i dag i Gamla stan. Ytterligare en aspekt är att det förr bodde fler personer i varje rum – där det i dag bor en eller två kunde det förr finnas åtta–tio. Lägg därtill att väggar, fönsterglas och golv var tunnare förr och släppte igenom mycket mer ljud.

Den allmänna ljudnivån påverkades också av att alkoholkonsumtionen var mycket högre än i dag och att krogtätheten var extrem. Det är rimligt att anta att det vrålades, grälades och skrattades en hel del – även på natten.

Vidare utförde hantverkare och affärsmän sina sysslor i hemmet – det kunde handla om nog så ljudstarka göromål som smide, malning av säd, skomakeri och så vidare. Det var inte ovanligt att varor marknadsfördes genom att försäljare ropade ut sina budskap, vilket lär ha ekat mellan de trångt liggande husen.

Annat brus i dag

I detta sammanhang är det värt att poängtera att ljud då och nu uppfattades på olika vis. Bekanta ljud, även om det handlade om oväsen, från många människor ingav sannolikt 1500-talsmänniskorna en känsla av trygghet.

I dag förekommer många ljud som inte fanns förr, och som kan vara främmande eller rentav pågå obemärkta och därmed ha en oroande effekt. Ett sådant exempel är ventilationsanläggningar som ständigt brusar och susar i våra alldeles för lufttäta och ljudisolerade hus.

Sammantaget får man nog anta att 1500-talets ljudvärld innehöll nog så mycket väsen som i dag, men av annat slag.

Buller från vissa typer av arbeten, i till exempel gruvor, kvarnar, smedjor, stenbrott eller på varv lär ha gett upphov till hörselskador eftersom hörselskydd saknades. Samtidigt var man förskonade från moderna bakomliggande ljudmattor av trafikbuller, fläktar och hushållsmaskiner.

Publicerad i Populär Historia 6/2016