Södra Råda kyrka i Västergötland byggs upp igen med medeltida metoder. 

© Gunnar Almevik

Södra Råda kyrka byggs upp igen som på medeltiden

Den medeltida kyrkan i Södra Råda brändes ner av en pyroman 2001. Nu byggs den upp igen, helt enligt medeltida principer. Syftet är att lära sig hur medeltidens timmermän arbetade.

5 juni 2020 av Anna Larsdotter

Oskattbara kulturvärden gick förlorade när Södra Råda kyrka i Västergötland brändes ner i ett pyromandåd år 2001. På bara några timmar försvann en timrad, spånklädd kyrka från 1300-talet med unika medeltida målningar.

Ganska snart bestämdes att kyrkan mellan Vänern och Skagern skulle återuppbyggas. Och det skulle ske med samma metoder och med samma typ av material som 1300-talets timmermän hade att tillgå. Det viktigaste var inte att så snabbt som möjligt få kyrkan på plats igen, utan att bygga kunskap längs vägen. Hur gick det till att bygga en kyrka vid den här tiden – vilka träd valdes ut till de olika delarna, hur bearbetades de, vilka verktyg och byggnadsställningar användes?

Varje del, från skog till smidd spik skulle utforskas och dokumenteras.

Kyrkan studerades i detalj

Rekonstruktionen utförs av Hantverkslaboratoriet, ett nationellt centrum för kulturmiljövårdens hantverk, knutet till Göteborgs universitet. Genom att undersöka rester från den nedbrunna kyrkan, granska foton och rapporter från konservatorsarbeten samt jämföra med andra medeltida byggnader har hantverkare och forskare där kunnat återskapa arbetsmetoder och fått svar på viktiga frågor. Vad gjordes av professionella hantverkare och vad gjorde traktens bönder själva? Hur långt tid tog det? Hur mycket resurser gick åt?

Virket till Södra Råda, kom de fram till, var hugget ur grova furor som fällts med hjälp av smala, långskaftade yxor och rep. De runda trädstammarna bearbetades till rektangulära former, vilket skiljer kyrkobyggnaden från den profana, som ofta hade runda stockar i väggarna. Hugglinjen markerades med ett sotat snöre som spändes mellan stockens ändar.

275 dagsverken för yttertaksbrädorna

Brädor till tak och golv var än mer tidskrävande. Fyrkantshuggna stockar klövs i 30 centimeter breda, några centimeter tjocka skivor med hjälp av yxa, träklubba och kilar. Rekonstruktioner visar att det tar två personer sju till åtta arbetstimmar att fälla, hugga och klyva fram en sex meter lång bräda.

Att bara tillverka yttertaksbrädorna till Södra Råda krävde cirka 275 dagsverken.

Ytterst på fasad och tak satt takspånor, 20 800 stycken. Att hugga sådana med yxa och klubba och sedan förborra dem var ett tidskrävande men samtidigt relativt enkelt arbete. Det var något som alla gårdar i socknen förväntades bidra med.

Rekonstruktionen av kyrkan har pågått i femton år – förmodligen blev den ursprungliga kyrkan klar snabbare på grund av arbetsintensivare faser och mer arbetskraft.

Den färdiga kyrkan kommer inte att bli exakt likadan som den ursprungliga, snarare är strävan att förutsättningarna för byggnationen ska vara så lika som möjligt. Det är metoderna som ska rekonstrueras.

© Gunnar Almevik

Södra Råda kyrka klar nästa år

Nu har taklaget just färdigställts och inom kort kommer spåntaket att läggas och tjäras. Nästa år ska kyrkan vara helt klar. Då kommer Södra Råda åter bli en museikyrka, som den varit sedan i slutet av 1800-talet. Vid denna tid ledde en planerad rivning till att Vitterhetsakademien tog över byggnaden. Många församlingar gick igenom en liknande process där man ville bygga större tempel med plats för mer folk.

Men Södra Råda fick stå kvar, delvis kanske för att Skansens grundare Artur Hazelius visade intresse för att flytta den till Stockholm. Lokala protester satte stopp för det.

Osäkert om målningarna

Om även de unika målningarna från 1300- och 1400-tal ska återskapas är ännu inte bestämt.

– De är mycket väl dokumenterade, bland annat genomfördes ett konservatorsarbete kort före branden, berättar Gunnar Almevik, forskningsledare för Södra Råda-projektet och professor i kulturvård vid Göteborgs universitet.

Pengar är som vanligt den springande punkten, inte bara när det gäller målningarna utan också klockstapeln och den kyrkogård som hörde till Södra Råda.

Kunskapen som utvinns ur kyrkoprojektet kan användas under restaureringar av andra medeltida kyrkor. Men all möda som lagts ner har också ett egenvärde.

– Ofta betraktar vi det förflutna genom dess slutprodukter, det praktiska arbetet är en förbisedd aspekt av historisk kunskap, säger Gunnar Almevik.

Kanske är du intresserad av...

Läs också