Aktuell forskning: Lübecks roll har överdrivits
En traditionell uppfattning bland historiker är att det från början fanns ett genuint svenskt stadsväsende som under medeltiden närapå bröt samman under trycket från den dominerande tyska kulturen med Hansan som motor. Man hävdade också att städerna hämtade inspiration från en ursprunglig förebild, nämligen Lübeck, ”alla Östersjöstäders moder”.
Dessa seglivade åsikter sågar historikern Sofia Gustafsson i sin aktuella avhandling Svenska städer i medeltidens Europa – En komparativ studie av stadsorganisation och politisk kultur.
– Min granskning visar att föreställningarna vilar på lösan sand och inte sällan är färgade av sin tids värderingar om etnisk tillhörighet och nationalism. Jag ställde frågan om vad som var ”tyskt” respektive ”svenskt” under medeltiden, men hittade inget bra svar. Mina jämförande studier landade i slutsatsen att det fanns en internationell stadskultur där alla påverkade alla, oavsett i vilket område städerna råkade ligga. Och kunskapsförmedlarna var köpmännen, tillika rådmän och borgmästare i sina hemstäder.
Det fanns alltså stora likheter i sättet att styra och organisera en stad. Man utgick från en ”grundskiss” och anpassade den efter de lokala förhållandena.
Sofia Gustafsson är inte ute efter att underkänna den tyska påverkan på vårt land under medeltiden. Det förekom betydande invandring till en rad städer, vilket i Stockholm tvingade fram en kvotering av rådsherrarna, och svenska språket sög upp många tyska ord och uttryck.
– Men fördjupar man sig i de viktiga politiska institutionerna, ämbetsmännens roller och hur städerna styrdes växer bilden av en internationell stadskultur fram, där tyskarna inte alls dominerade som tidigare forskare trott. De karriärer stadsämbetsmännen i Stockholm och Arboga visar upp påminner mer om kollegornas i engelska York och Hull. Och där dörren till de tyska rådsmötena stängdes för allmänheten fick vanliga borgare närvara på motsvarande möten i engelska och svenska städer.
Sofia Gustafsson drar gärna en lans för fler jämförande studier inom den, som hon tycker, alltför nationellt inriktade historieforskningen. Sin doktorsavhandling försvarar hon fredagen den 1 december i Arrheniuslaboratorierna vid Stockholms universitet.
Publicerad i Populär Historia 12/2006