En juridisk kamp om Magnus Ladulås privilegiebrev för Jönköping pågår.

Jönköpings privilegiebrev till domstol

Vem äger Sveriges äldsta bevarade stadsprivilegiebrev – kommunen eller staten? Den frågan ska nu avgöras i domstol sedan Jönköping tagit strid för att få behålla det privilegiebrev Magnus Ladulås utfärdade för staden 1284.

9 april 2020 av Anna Larsdotter

År 1284 utfärdade Magnus Ladulås ett brev där han gav staden Jönköping rätt att idka handel och hålla marknader. Brevet, som är det äldsta bevarade stadsprivilegiebrevet i Sverige, förvaras i Jönköpings stadsarkiv. Än så länge, vill säga, för sedan en tid tillbaka pågår en dragkamp kring det unika dokumentet.

Riksarkivet vill att kommunen lämnar ifrån sig både det och flera andra privilegiebrev till myndighetens verksamhet i Vadstena. Bland annat ett som gäller Gränna stad, utfärdat av Per Brahe d y år 1652.

I Jönköping motsätter man sig kraven och har nu lämnat in en stämningsansökan till tingsrätten. Kommunen vill få äganderätten prövad.

– Vi anser att breven självklart tillhör Jönköping, säger kommunens chefsjurist Lars-Åke Svensson. De gavs ju till stadens styrande för flera hundra år sedan och har aldrig tidigare funnits hos staten.

Är breven utlånade eller inte?

Att frågan blivit aktuell beror på att Landsarkivet gjort en översyn av sina arkiv och eventuella utlån.

– Riksarkivet har generella låneregler som inte har med Jönköping att göra utan gäller alla utlån där kraven numera är betydligt strängare än för några år sedan, säger Eva-Marie Sahlin, avdelningschef på Riksarkivet.

Men i Jönköping ser man inte privilegiebreven som utlånade – Jönköping är tvärtom dokumentens ”historiska hemvist”, som kommunstyrelsens ordförande Ann-Marie Nilsson skriver i ett pressmeddelande.

– Riksarkivet säger att man vill ha tillbaka breven – vadå ha tillbaka? De har aldrig vare sig ägt dem eller förvarat dem, säger Lars-Åke Svensson.

I vilket arkiv låg breven?

Det finns många oklarheter kring privilegiebreven, framförallt när det gäller hur länge de varit inskrivna i Jönköpings rådhusrätts och magistrats arkiv. Rådhusrätter och magistrat var de organ som styrde städerna före kommunreformen år 1862. I början av 1900-talet bestämdes att dess handlingar skulle lämnas in till Landsarkiven.

FLER HISTORISKA NYHETER I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV!

Från Jönköpings sida är en viktig poäng att privilegiebreven inte skrevs in i rådhusrättsarkivet förrän på 1980- och -90-talen. Då handlade det, menar man, om en rent administrativ åtgärd i syfte att underlätta för forskare att hitta dokumenten. Rent fysiskt låg privilegiebreven kvar där de alltid legat, i kommunens arkiv (förvirrande nog kallat Stadsarkivet).

– Äganderätten eller förvaltandet påverkades inte, hävdar Lars-Åke Svensson.

Medeltida muralmålning i Riddarholmskyrkan i Stockholm av Magnus Ladulås, kung i Sverige 1275–1290.

© Alexandru Baboş

Viktigt för den lokala kulturhistorien

Riksarkivet menar däremot att de handlingar som upprättades 1980 och 1992 handlade om ett formellt utlån.

– Jag gissar att Landsarkivet helt enkelt ville vara snälla när de inte krävde in privilegiebreven rent fysiskt, säger Eva-Marie Sahlin.

Varför de inte begärts in tidigare framstår dock som oklart – kanske har helt enkelt byråkrati och sedvänja fått råda.

Jönköpings kommun visar regelbundet privilegiebreven för allmänheten och enligt Lars-Åke Svensson är de väl kända och uppskattade av medborgarna.

– Hur ska vi kunna hålla den lokala kulturhistorien levande om vi inte får ha kvar dessa originaldokument? frågar han sig.

Riksarkivet ska ha statliga handlingar

Men även från Riksarkivets sida är striden en fråga om principer: statliga handlingar ska förvaras av Riksarkivet och kommunala av kommunerna. Och även om en magistrat och rådhusrätt var lokal stod den under statens förvaltning.

– I Jönköpings fall uppgår detta arkiv i Vadstena landsarkiv till nästan 400 hyllmeter och innehåller bland annat en stor serie med utfärdade privilegiebrev, där de aktuella breven saknas, påpekar Claes Westling, förste arkivarie vid Landsarkivet i Vadstena.

Samtidigt fanns inte dessa magistrat och rådhusrätter på Magnus Ladulås tid – de uppkom först på 1600-talet.

– Privilegiebreven utfärdades av kungen, som man får anse representerade staten på den tiden, kommenterar Eva-Marie Sahlin.

Om domstolen tilldömer Jönköpings kommun äganderätten till privilegiebreven kan det leda till stor oreda, menar hon, då flera kommuner kan vilja förvara handlingar och ting knutna till staden eller regionen. En del dokument är också knutna till flera orter. Det viktigaste för Riksarkivet är att säkerställa en trygg förvaring och tillgänglighet.

I Jönköping är man fast besluten att slåss för stadens privilegiebrev.

– Om domstolen inte finner att kommunen är ägare så vill vi pröva själva lånet och lånevillkoren, säger Lars-Åke Svensson. Vi vill ha en skälig uppsägningstid, vilket för det äldsta brevet bör vara 700 år.

Kanske är du intresserad av...

Läs också