Spektakulärt bronsåldersfynd i Alingsås
Ett spektakulärt arkeologiskt fynd har gjorts utanför Alingsås. Det rör sig om ett femtiotal praktfulla och välbevarade bronsåldersföremål – bland annat arm-, hals- och fotringar. Föremålen gömdes eller deponerades under ett stenblock någon gång under yngre bronsåldern, sannolikt 700–500 f Kr. Forskarna menar att detta är ett av Sveriges finaste fynd från den aktuella perioden.
Fyndet gjordes av en privatperson, Tomas Karlsson, som var ute i terrängen strax sydost om Alingsås för att göra orienteringskartor. På en otillgänglig plats vid en höjd i skogen hittade han ett tiotal metallföremål på marken. Först tyckte han att de liknade skrot, men såg snart att föremålen såg ålderdomliga ut, och kontaktade arkeologer.
Förste arkeolog på plats
Förste arkeolog på plats var Mats Hellgren vid Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götalandsregionen, med huvudkontor på Lödöse museum.
– När jag fick se platsen, mitt ute i obygden, och bronsfynden kändes det helt overkligt, berättar han. Först undrade jag om det handlade om nygjorda kopior. Men snabbt såg jag ju att det var riktiga fornfynd. Mats Hellgren fortsätter:
– Uppenbarligen har föremålen kommit i dagen genom att djur – troligen grävling eller räv – har krafsat fram dem från ett gryt under ett stenblock. Platsen ligger otillgänglig i sluttningen av ett bergsmassiv, så att bronsföremålen hittades just nu var en ren slump. Området är verkligen ”off”.
Avsökning med metalldetektor
När upptäcktens dignitet stod klar för Mats Hellgren och hans kollegor beslutade Länsstyrelsen Västra Götaland snabbt att låta genomföra en utgrävning. Vid den deltog även experter från Göteborgs universitet.
För att säkerställa att alla bronsfynd på platsen verkligen skulle upptäckas gjordes även avsökning med metalldetektor. Ett flertal dolda fynd upptäcktes då helt nära markytan.
Arkeologerna avtorvade platsen och dokumenterade fynden genom både fotografering, film och laserinmätning. Konservatorer deltog också i arbetet med att säkra materialet.
– Det är dessutom en av få liknande fyndplatser som har undersökts arkeologiskt, så fyndet är unikt på flera sätt. Inte sedan bronssköldarna från Fröslunda grävdes fram ur en åker i Skaraborg i mitten av 1980-talet har ett så spännande fynd från bronsåldern gjorts i Sverige, säger Pernilla Morner, antikvarie på Länsstyrelsen Västra Götaland.
Extremt god kvalitet
En som garanterat kommer att forska vidare kring Alingsåsfyndet är Johan Ling, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet, och en av dem som deltog i den nyligen avslutade utgrävningen:
– Det är absolut den största upplevelsen som arkeolog som jag har varit med om, säger han. Det är ett av Sveriges topp tre-fynd från den här perioden av yngre bronsåldern, cirka 700–500 f Kr. Vi talar om en rad praktföremål av en extremt god kvalitet, som alla hör till ett så kallat depåfynd. Bland föremålen finns halsringar, armringar, fotringar och dräktnålar av brons. Johan Ling utvecklar:
– Av allt att döma har föremålen direkt koppling till en högstatuskvinna. De har använts till att smycka olika kroppsdelar, och stora nålar och hyskor har använts för att dekorera och hålla upp olika former av klädesplagg. Jag tror att deponeringen av bronsföremålen är uttryck för en tydlig maktdemonstration. Kanske skedde det hela inför publik, under ceremoniella former.
Tidigare har denna typ av depåfynd ibland förklarats med att man under tider av oro har gömt undan föremål i marken. Men Johan Ling gör alltså en annan tolkning.
– Snarare handlar detta om en vilja att manifestera social exklusivitet, att visa att man har råd att offra sådana här dyrbarheter. Kanske är nedläggningen av föremålen kopplad till en begravning i närheten. Vi har dock inte hittat några gravar i närområdet.
Behöver ställa helt nya frågor
Johan Ling menar att detta fynd gör att arkeologerna behöver ställa helt nya frågor, och göra fördjupad forskning kring den här tiden och fenomenet med att deponera lyxföremål av brons.
Men innan djupare forskningsarbete kan ske väntar vidare analyser och sammanställning av utgrävningsdata, konservering av fynden och rapportskrivning.
Längre fram sker även beslut om var det unika fyndet ska ställas ut, liksom vilken hittelön som kan bli aktuell för upptäckaren som snubblade över bronsdepån.
Jacob Wiberg, ansvarig redaktör för Populär Historia
Läs om den senaste forskningen om bronsåldern.
Se en film från utgrävningsplatsen, fotograf Mikael Agaton: