En man med smittkoppor begravd på gravfältet Forgalla skepp på norra Öland. Skelettet är daterat till vikingatiden.

Smittkoppor plågade Norden redan under järnåldern

Nu har de första bevisen för att smittkoppor fanns i Norden redan före vikingatiden presenterats. En stor internationell dna-studie av skelett har gett svaret.

25 september 2020 av Anna Larsdotter

Smittkoppor är en av historiens mest fruktade sjukdomar som under århundraden dödat och vanställt hundratals miljoner människor. Nu visar avancerade dna-undersökningar att viruset härjat i Norden åtminstone sedan vendeltid – något som forskarna anat men tidigare inte haft bevis för.

Tidigare genetiska belägg för viruset (som tycks ha existerat i olika former) härrör från 1600- eller 1700-talen.

De nya rönen är hämtade från en stor internationell dna-studie av skelett från de senaste 30.000 åren där en rad forskare bidragit med material från främst Europa. Av 1.800 undersökta individer var tretton infekterade av viruset. Elva av dessa levde under vikingatiden eller något tidigare.

– För att smittkoppor ska kunna bekräftas krävs att individen var sjuk när han eller hon dog, säger Helene Wilhelmson, osteolog vid Lunds universitet och Sydsvensk arkeologi. Hon har bidragit med prover från den vendeltida båtgraven Nabberör på Öland.

Smittkoppor i Nabberörsgraven

Nabberör, som grävdes ut första gången 1938, har länge fascinerat forskarna eftersom den avviker från mönstret för hur båtgravar brukar anläggas och organiseras. Båten, som var delvis nersänkt i en grop, var täckt av ett massivt röse som för ett otränat öga skulle kunna liknas vid en bronsåldersgrav. Men det var innehållet som avvek mest: i gropen fanns skelettdelar från åtta till tio individer, både vuxna och barn, samt flera hundar.

– Vi har länge varit inne på att graven tillkom efter någon form av katastrofscenario, säger Helene Wilhelmson, som skrev sin doktorsavhandling om järnåldersgravar på Öland. Nu har dna-undersökningar visat att minst en av individerna var sjuk i smittkoppor. Kanske var fler infekterade, men eftersom benen är dåligt bevarade går det inte att fastställa.

Utrotad sjukdom

Smittkoppor har haft stort inflytande på mänsklighetens historia, inte minst eftersom den grasserat under långa perioder i princip utan avbrott. Viruset, åtminstone i den form som existerade från 1700-talet och framåt, var extremt smittsamt. I slutet av seklet kom det första vaccinet mot sjukdomen, och år 1980 förklarades smittkoppor vara utrotat.

– Men det är ändå ett ständigt aktuellt virus eftersom det fortfarande kan finnas hos djur, mutera och plötsligt hoppa till människa i en ny form. Inte helt olikt hur covid-19, via djur, spridits globalt på kort tid, kommenterar Helene Wilhelmson.

Fakta: Järnåldern i Sverige

Järnåldern (500 f Kr–1050 e Kr) föregicks av bronsåldern. 

Järnåldern kan delas in i flera olika tidsepoker där de två yngsta är vendeltiden (550–800 e Kr) och vikingatiden (800–1050 e Kr).

Kanske är du intresserad av...

Läs också