Tusen svenska kvinnor i ny databas

Lisbeth Larsson är en av redaktörerna för Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.

I drygt två år har ett tvärvetenskapligt projekt vid Göteborgs universitet arbetat med att ta fram Svenskt kvinnobiografiskt lexikon – en digital databas öppen och gratis för alla. Tanken är att lyfta fram glömda och förbisedda kvinnor och deras insatser i samhället.

Bland annat går det att få reda på vad de arbetade med, vilken utbildning de fick, vilka organisationer de var med i, hur de rörde sig i världen och vad de åstadkom.

Redaktörer för lexikonet är två professorer: historikern Maria Sjöberg och litteraturvetaren Lisbeth Larsson. Databasen rymmer information om 1000 svenska kvinnor från medeltid till nutid, och mer material kommer att fyllas på framöver.

– Tanken har funnits mycket länge, det har bara varit en fråga om tid och pengar. Från början var planen en bok, men eftersom det dröjt så länge har vi gjort en databas i stället, berättar Lisbeth Larsson.

– Urvalet i databasen bygger på verksamhet, inte kändisskap, fortsätter hon. Vi har jobbat hårt med att få till många korslänkar, och på så vis hoppas vi att vi lagt grunden till en bra infrastruktur för fortsatt forskning.

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon öppnar på webben på internationella kvinnodagen, den 8 mars.

Läs också:
Utbildning

Erik Lönnroth var något så ovanligt som en produktiv och innovativ forskare som också var en inflytelserik universitetsbyråkrat. Han föddes i Göteborg oc

Utbildning

Harald Hjärne var den källkritiskt reflekterande forskaren, men samtidigt på spaning efter den mänskliga utvecklingens lagar. Trogen sin tidsanda strävade

Utbildning

Lydia Wahlström var en banbrytare för kvinnornas intåg i svensk historieforskning.