Så har klimatforskningen utvecklats genom århundradena

I början av april gör svenskarna slut på den årliga ransonen av jordens resurser. Om resten av världen levde som vi, skulle det behövas tre jordklot till. Påståenden likt dessa har resulterat i att klimatet tar allt större utrymme i samhällsdebatten och att allt fler svenskar oroar sig för klimatet och dess utveckling, något som också påverkar vårt beteende.

Från massproduktion till auktioner online

Det var under 1800-talet som den industriella revolutionen nådde Sverige. Då gick vi från att de flesta arbetade i jordbruket till att stora fabriker blev de dominerande arbetsgivarna. Det hela resulterade i ökade utsläpp och större åtgång av jordens resurser. Men det var inget som problematiserades i samma utsträckning som i dag, varken av arbetarna eller konsumenterna.

I dag gör många svenskar allt vad de kan för att minska sitt klimatavtryck och värna om jordens resurser. Exempelvis har trygga auktioner online och Facebook marketplace blivit alltmer populära fenomen bland befolkningen. I dag väljer många att konsumera second hand via de digitala marknadsplatserna i stället för att hela tiden köpa nya, massproducerade produkter.

Det mer hållbara sättet att konsumera gäller inom alla möjliga produktkategorier, men särskilt kläder då det menas att klädindustrin är en av de största klimatbovarna. FN har tidigare rapporterat att klädindustrin släpper ut mer växthusgaser än flyget. Enligt Mistra Future Fashion, ett av världens största forskningsprogram för hållbart mode, är second hand-konsumtion det mest hållbara sättet att köpa kläder.

Klimatforskning redan på 1700-talet

Forskning gällande klimatförändringar har gjort stora framsteg på senare tid, men det är långt ifrån ett nytt fenomen. Faktum är att forskning på ämnet pågick redan under 1700-talet. Då handlade det om att förstå ifall förändringar verkligen förekom, och vilka faktorer som i så fall påverkade dem. Under denna tid var det dock inte tal om att människans beteende spelade roll, utan man fokuserade enbart på naturliga processer.

Det dröjde till slutet av 1800-talet innan man började förstå att människans agerande hade effekt på klimatet. Men vid denna tidpunkt var det trots allt få personer som lät miljöaspekter styra ens handlingar. Vi fortsatte i mångt och mycket att konsumera i samma takt, till och med i en ökande sådan, vilket har inneburit att utsläppen av växthusgaser i atmosfären ständigt ökat sedan dess.

Under 1900-talets senare del har en stor mängd ny forskning presenterats. En av de mest avgörande kom i mitten av 70-talet, då ny statistik födde teorin om att människans utsläpp av växthusgaser resulterar i att jorden värms upp.

1,5-gradersmålet sätts – och kan nu vara förlorat

Att människans handlingar resulterar i farlig, global uppvärmning är i dag ett faktum. År 2015 slöts Parisavtalet, som inkluderar en punkt om att den globala uppvärmningen inte ska stiga mer än två grader jämfört med förindustriell nivå, och gärna hållas till 1,5 grader. Annars finns risk för svåra konsekvenser för planeten. En av de senaste rapporterna i klimatforskningen presenterades av IPCC i början av 2023. Där slår man fast att 1,5-gradersmålet ser ut att vara kört.

Klimatkampen är dock ännu inte förlorad, men för att gå vinnande ur den krävs att såväl företag som privatpersoner anpassar sitt levnadssätt. Man kan bland annat välja cykeln före bilen samt minska matsvinnet och elförbrukningen. Och sist men inte minst kan man välja att köpa sina produkter second hand, något som i dag är enkelt via de digitala marknadsplatserna. Tillsammans kan alla bidra till att värna om jordens resurser och att hålla nere den globala uppvärmningen.