Vem har rätt till stjärnan?

Släkten Gyllenstierna och företaget Steninge Slott AB är sedan fem år parterna i en konflikt om den heraldiska symbol som ingår i adelsättens vapen.

19 maj 2004 av Thorsten Sandberg

Ätten motsätter dig att bolaget använder symbolen. Den Gyllenstiernska släktföreningen är uppbackad av statsheraldikern och Riddarhuset. Patent- och registreringsverket (PRV) ser dock ingen förväxlingsrisk.

Första ronden i kampen inleddes 1999 då slottets kulturcenter startade och ägarna lan-serade sitt varumärke, som sedan dess använts i reklam och marknadsföring. Varumärkets motiv är den Gyllenstiernska sjuuddiga stjärnan kompletterad med ”1705”, året då slottet stod färdigt. Då hade Steninge, beläget i Sigtuna kommun, varit i ätten Gyllestiernas ägo i mer än ett halvt sekel.

Steninge Slott AB tog kontakt med huvudmannen för släkten Gyllenstierna. Denne svarade att man inte lämnade något medgivande till utnyttjandet. Men bolaget valde att gå vidare och registerade varumärket med den sjuuddiga stjär-nan hos PRV.

Gyllenstiernorna protesterade och fick stöd av Riddarhuset och statsheraldikern. Riddarhuset ansåg att registreringen var ett oberättigat in-trång i ättens heraldiska vapen och att skölden inte är knuten till slottet Steninge, utan till byggherren, Carl Gyllenstierna, personligen. Statsheraldikens invändning handlade om risken för förväxling med ätten Gyllenstiernas vapen.

För att försvara sig mot attackerna från kritikerna återkom Steninge Slott AB:s ombud år 2000 med en diger utredning till PRV. Han hade hittat över tusen varumärken med en stjärnfigur, varav 290 med fler än fem uddar. Ombudet hänvisade också till varumärkeslagen, där statliga eller internationella beteckningar eller vissa kommunala vapen skyddas, men inte adliga.

I december 2003 beslutade PRV med stöd av varumärkeslagen att avslå ätten Gyllenstiernas, statsheraldikerns och Riddarhusets invändningar. Steninge Slott AB kan alltså fortsätta att använda sitt varumärke. Men PRV:s beslut har överklagats.

Om svenska myndigheter inte kan skydda det heraldiska kulturarvet ställer sig Sverige också vid sidan om andra EU-länder, till exempel Tyskland, Frankrike och Storbritannien, där motsvarande släktvapen är varumärkesskyddade, påpekar statsheraldikern.

Publicerad i Populär Historia 6/2004

Kanske är du intresserad av...

Läs också