Så blev IKEA en succé

Den nydanande möbelkedjan i småländska Älmhult har på ett halvt sekel spritt sig över hela Sverige – och världen.

Ingvar Kamprad med två Ikea-stolar 1970.

© Gösta Glase/Scanpix

För precis 50 år sedan skedde en smärre revolution i den svenska möbelbranschen. Då öppnade en 32-årig man vid namn Ingvar Kamprad ett Ikea-varuhus i Älmhult. Det var den största möbelutställningen i Skandinavien, med 6 700 kvadratmeter butiks­yta.

Få trodde att det skulle gå att driva ett så stort varuhus på en så liten ort. Men det visade sig vara början på en succé som med tiden skulle göra Ikea till en självklar del av vardagen världen över.

Ingvar Kamprad hade sysslat med försäljning ända sedan han lärt sig cykla. Som liten sålde han tändstickor till gran­narna runt gården Elmtaryd i närheten av Agunnaryd i Småland, där han växte upp. Han köpte in stora partier så billigt att han kunde sälja dem till ett lågt pris och ändå göra en vinst. (Redan här går det att hitta likheter med Ikeas koncept.)

Startade Ikea 1943

Med tiden började han även att sälja fisk, frön, juldekorationer och kulspetspennor. Och 1943 startade han – som 17-åring – företaget Ikea.

Namnet skapade den blivande miljardären genom att sätta samman sina egna initialer och begynnelsebokstäverna i Elmtaryd och Agunnaryd. Sammanflätningen av företaget och den jordnära uppväxten, som senare blev en del av företagskulturen i Ikea, fanns alltså med redan från start.

Till en början tillhanda­höll företaget allt från pennor och plånböcker till smycken och nylonstrumpor. När försäljningen ökade startade Kamprad en postorderservice. Distributionen ordnade han genom att mjölkbilen som passerade gården fick lämna varorna vid närmaste tågstation.

Den första Ikea-katalogen kom ut 1951. Möbler hade då funnits i sortimentet några år och visat sig vara det som sålde bäst. Redan från början hade Kamprad ambitionen att vanligt folk skulle ha råd att köpa nya inredningspjäser.

Det sågs inte med blida ögon av konkurrenterna när han började med en prissättning långt under marknadens vanliga. Kamprad motarbetades; bland annat var han portförbjuden på vissa möbelmässor.

Den första Ikea-katalogen.

Såg bilismens inflytande

I dag kan det vara svårt att förstå hur ny­skapande Ikea var. Att kunna se möblerna i en katalog innan man köpte dem och handla i ett varuhus långt från de stora tätorterna var på 1950-talet okända före­teelser.

Men Kamprad insåg före de flesta vilka förändringar bilismen skulle föra med sig. Ett varuhus, skulle det visa sig, kunde mycket väl vara ett utflyktsmål. Särskilt om möblerna var billigare än nå­gon annanstans och såldes i platta paket som enkelt gick att transportera hem.

Ikea växte så det knakade under 1960-talet. Den största händelsen var när varu­huset i Kungens Kurva öppnade 1965. Vid ingången köade tusentals människor. Byggnaden hade en yta på 48 000 kvadratmeter. En så stor butik i en förort intill en motorväg lät som en omöjlighet.

Men Kamprad anade att de unga familjerna som flyttade in i de närliggande miljonprogramsområdena, skulle vilja köpa nya billiga möbler istället för att ärva släktingars gamla.

Så småningom skulle varuhuset i Kungens Kurva växa till en turistattraktion som lockade fler besökare än både Skansen och Gröna Lund. Här fanns också en restaurang som serverade köttbullar och annan husmanskost. Ikea började förknippas med ”svenskhet”.

Expanderade utomlands

Möbelbranschen hade hittills varit nationell, ofta lokal. Men Ikea med sina ljusa och funktionella möbler innebar en förändring. Unga familjer i andra länder hade ungefär samma smakpreferenser som de svenska, och drogs med samma problem med höga priser.

Kamprad var själv tveksam till om hans koncept skulle kunna exporteras, men ändrade sig när han såg hur bra Ikea gick i Norge efter att ett varuhus öppnats utanför Oslo. 1973 etablerades därför den första butiken utan­för Norden, i Schweiz.

Ikeas expansion innebar att företaget blev en ambassadör för Sverige utomlands. Möblerna bar svenska namn och ”du-reformen”, som genomfördes inom företaget tio år innan den slog rot i det övriga samhället, exporterades ut i Europa.

1955 började företaget att designa sina egna produkter. Ikea-inredning från slutet av 1950-talet.

Synen på jämlikhet inom verksamheten betonades bland annat genom klädseln – den så kallade ”Ikea-kostymen”, som bestod av jeans, skjorta och tröja.

Ingvar Kamprad skrev 1976 En möbel­handlares testamente, som bland annat innehöll nio centrala teser för att bevara den interna Ikea-kulturen. Men på 1980-talet började han ändå känna sig orolig.

Företaget hade expanderat snabbt, kanske för snabbt. Därför sattes ”Kraft 80” samman – ett program för självrannsakan och självkritik. Att spara och stå med fötterna på jorden skulle även fortsättningsvis präntas in i personalen, bland annat genom Sparåret 1990.

Nysvenska rörelsen

1994 fick Ingvar Kamp­rad negativ publicitet, när Expressen avslöjade att han varit aktiv i nazivänliga Nysvenska rörelsen på 1940- och 50-talen. Uppmärksamheten blev stor men blåste snabbt över. I USA övervägde dock judiska organisationer att bojkotta Ikea.

1999 tog Ingvar Kamprad initiativet till ”Medarbetarens Dag”, ett sätt att tacka de anställda för deras bidrag till framgångarna under det gångna århundradet. Hela förtjänsten i koncernen denna dag tillfaller medarbetarna, och alla, oavsett befattning, får samma bonus.

Ikea finns i dag över hela världen, även om tillväxttakten periodvis inte varit densamma som förr. Företagets inflytande har också varit enormt. Priserna på möbler har sjunkit. Självplock, att köra hem grejerna och att på egen hand montera ihop dem, har blivit vanligt även inom många andra företag. Detsamma gäller fenomenet med varuhus på billig mark utanför städerna.

Ikea har inte bara påverkat hur Sverige och svenskhet uppfattas utomlands, utan också vår bild av oss själva. Företaget har blivit en integrerad del av vår verklighet, och att ibland ta en tur till Ikea-varuhus är lika naturligt som att gå till Systembolaget eller Apoteket.

Publicerad i Populär Historia 5/2008

Fakta: Ikea år för år

1943 Företaget Ikea grundades.

1951 Den första Ikea-katalogen gavs ut.

1955 Ikea började designa sina egna produkter.

1958 Det första Ikea-varuhuset öppnades i Älmhult 28 oktober.

1963 Det första Ikea-varuhuset utanför Sverige öppnades i Norge.

1965 Ikea-varuhuset i Kungens Kurva utanför Stockholm slog upp portarna. Så småningom introducerades självbetjäning för första gången i landet.

1973 Det första varuhuset utanför Norden öppnades i närheten av Zürich i Schweiz.

1985 Ikea öppnade sitt första varuhus i USA.

2007 Det finns i dag drygt 270 Ikea-varuhus över hela världen, varav 17 i Sverige. Koncernen har omkring 120 000 medarbetare.

Publicerad i Populär Historia 5/2008