1700-talets ekonomiska skandal – Riksgälden, Anckarström och Gustav III

Att låna pengar då och nu

Även om dagens inflation inte är på den nivå som rådde under 1700-talet finns en del likheter. Dagens höga räntesatser resulterar i att många har mindre pengar kvar i plånboken vid månadens slut. Det kan i dessa fall vara helt nödvändigt att låna pengar för att kunna finansiera sina projekt eller klara av vardagen.

För privatpersoner i dag finns mängder av alternativ för att låna pengar. Antalet långivare är många, och i och med att somliga av dem erbjuder att låna pengar med betalningsanmärkning kan de flesta hitta ett alternativ som passar en själv. Utan finansiering kan såväl stora som små projekt som annars hade kunnat vara lyckosamma gå i stöpet, både för privatpersoner och stater.

För Sverige på 1700-talet var situationen inte lika enkel som den är i dag. Med större utgifter än inkomster fanns bara två valmöjligheter: att låna pengar utomlands eller att ge ut nya. Precis som för privatpersoner i dag var det viktigt för 1700-talets Sverige att lån av pengar sker på ett väl genomtänkt och organiserat sätt. Och den beskrivningen fanns det de som ansåg att Sveriges lånande under 1700-talet inte passade in under.

Svenska statens krigshärjade ekonomi – nypressade riksdaler erbjöd ingen lösning

Redan 1719 instiftades det som skulle bli föregångaren till svenska Riksgäldskontoret – Riksens ständers kontor. Det skedde i syfte att betala tillbaka skulder från Karl XII:s tid vid makten. I begynnelsen låg detta Riksens ständers kontor under svenska riksdagen, och förvaltades av först tre och senare sex fullmäktige. Under knappa femtio år sköttes Sveriges praktiska ekonomi på detta sätt, innan Statskontoret fick ta över ruljangsen.

Den sittande kungen Gustav III hade dock starka åsikter om hur statens finanser skulle skötas, och övertygade riksdagen om att instifta Riksgäldskontoret - en myndighet som sedan 1789 lever kvar i våra dagar, om än utan det kungliga inflytandet. Gustav III:s ambition var nämligen att låta Riksgäldskontoret finansiera det pågående kriget mot Ryssland genom att ge ut egna riksdaler. Pengar som, till skillnad från de riksdaler banco som gavs ut av Riksbanken, inte innebar några krav på bakomliggande täckning.

Anckarström, mordet och Gustav III:s dubbla valutor

Man kan kanske se det som att Gustav III var något före sin tid, eftersom vi i vår samtid också har gått ifrån systemet med att guldreserven skulle vara kopplad direkt till valutans värde. Det kan dock påstås ha varit en sämre idé under det sena 1700-talet än vad det förefaller vara i dagens moderna ekonomi, eftersom Sverige snabbt svämmade över av sedlar och mynt i riksdaler från Riksgäldskontoret. Redan 1818 gjordes samtliga riksdaler som hittills getts ut av Riksgäldskontoret oinlösliga, det vill säga i princip värdelösa.

Två parallella valutor (riksdaler och riksdaler banco) visade sig inte vara någon god idé. Inte heller att starta sedelpressarna i vild krigsiver. De havererade riksdalerna från Riksgäldskontoret lämnade ett stort antal ruinerade människor i sitt bakvatten. Däribland den något bedagade kaptenen Johan Anckarström – och den som kan sin historia vet vad som händer härnäst.

En beväpnad Anckarström äntrar Kungliga Operan och skjuter ihjäl kung Gustav III. Anckarström meddelar senare i rätten att kungens beslut att stoppa Riksgäldskontorets riksdaler helt devalverat värdet på det kapital han lånat ut till andra. Detta angav Anckarström officiellt som sitt motiv bakom skjutningen av Gustav III.

Riksgälden i dag – hanterar Sveriges statsskuld och mycket mer

Efter den något skakiga starten har Riksgäldskontoret, även känt som Riksgälden, blivit en livskraftig myndighet som hanterat statens ekonomi i många hundra år. Sedan 1989 lyder myndigheten direkt under regeringen. Riksgälden kan beskrivas som statens egen bank, och sköter ett flertal områden där kanske den svenska statsskulden ligger allra främst.

Den som är intresserad av att veta mer om nivån på den svenska statsskulden och hur till exempel insättningsgarantin i svenska banker fungerar kan söka information på Riksgäldens hemsida. I dag är det en betydligt stadigare verksamhet än under Gustav III:s ledning på 1700-talet.