De första sjusovarna
Uttrycket sjusovare har ingenting med att sova till klockan sju att göra. Det är istället en gammal legend om sju kristna martyrer i dagens Turkiet.
I denna grotta i Efesos sägs de sju männen ha gömt sig och sovit i 200 år.
Legenden om de sju sovarna är en kristen martyrhistoria. De kristna i staden Efesos (i dagens Turkiet) förföljdes under kejsar Decius regeringstid (249–51 e Kr). När kejsaren besökte Efesos skulle alla offra i avgudatempel. Om de kristna vägrade göra detta skulle de avrättas så plågsamt som möjligt. För att komma undan flydde sju män ut ur staden och gömde sig i en grotta i bergen. När Decius fick reda på detta blev han rasande och började söka efter rymlingarna.
Stängdes in i grottan
De fromma männen hade lagt sig för att sova innan kejsaren hittade grottan, och Gud såg till att deras sömn inte stördes. Decius beslöt sig dock för att mörda männen genom att stänga in dem. De boende i Efesos var övertygade om att de instängda därmed dog martyrdöden.
Tiden gick, och till slut var det ingen som mindes vad som hade hänt.
Theodosius stallbygge
När kejsar Theodosius fick makten hade synen på kristendomen förändrats. Under hans regeringstid, från 379 till 395, gynnades de kristna och det var hedningarna som förföljdes. Theodosius bestämde sig för att bygga ett stall i närheten av grottan, fortsätter legenden, och när arbetet pågick togs blockeringen för ingången bort. De sovande männen vaknade, och en av dem gick ned till staden för att proviantera.
När han såg kristna kors och människor som talade om Jesus och Gud blev han synnerligen förbryllad, och ingen i staden kunde förstå vem främlingen var. Till slut nådde informationen om den märklige mannen kejsarens öron, och han begav sig till grottan för att själv skåda de nyvaknade. Alla förstod att ett mirakel hade skett.
Sjusovardagen firades i Sverige
Länge firades sjusovardagen den 27 juli. Fram till 1900-talets början räknades den som en helgondag i Sverige.
Historien om de sju sovarna blev populär och spreds i flera versioner. Grottan som pekades ut som männens sovplats går för övrigt att besöka än i dag. Det är en nekropol, alltså en gammal begravningsplats, vid Efesos gamla stad.
En rysk ikon föreställande de sju sovarna i grottan i Efesos, som ligger i dagens Turkiet.
När vi i dag talar om sjusovare avser vi en individ som hellre ligger och drar sig i sängen än stiger upp och arbetar. Det tidigaste svenska belägget för denna användning av begreppet stammar från Växjö 1649. Domkapitlet i den småländska staden benämnde detta år en prost vid namn Lundelius med »dhen siusoffwaren och tidzspillaren«.
Flera sjusovarhistorier
Ordet sjusovare har samma betydelse på många språk. Temat med en individ som somnar och vaknar i en helt annan tid har använts av många författare.
Paulus Diaconus förlade på 700-talet en sjusovarhistoria till norra Europa. I hans bok om langobardernas historia berättas om sju män som sover i en grotta »längst bort i nordväst i Germanien«. Kläderna avslöjar dem som romare, och Paulus Diaconus menar att de, när de vaknar ur sin gudomliga sömn, ska kristna denna avlägsna del av världen.
Mer känd är Washington Irvings historia om Rip van Winkle. Den holländska immigranten Rip van Winkle sover i 20 år. När han vaknar är han inte längre en engelsk undersåte i kolonierna utan en fri medborgare i USA.
För övrigt. Det finns en gnagare som kallas sjusovarmus (Glis Glis) eftersom den under långa perioder går i dvala.
Publicerad i Populär Historia 1/2020
