"Alla släkten ska prisa mig salig"
Iden katolska och ortodoxa kyrkovärlden är Maria föremål för intensiv vördnad. Sveriges katolske biskop, Anders Arborelius, uttrycker dagens Mariafromhet i den nya boken Jesusmanifestet: ”För oss katoliker är det en självklarhet att vi får krypa in i Marias hjärta för att komma Jesus närmare, att vi får se med hennes ögon på honom.”
Arborelius har ett föredöme: Johannes Paulus II. Påven är en stor Mariavän, vilket redan kom till uttryck i hans valspråk: Totus tuus – ”helt din”. Ett stort M i hans biskopsvapen syftar på Maria som står under korset.
Enligt Lukas utbrast Maria: ”Alla släkten ska prisa mig salig” (1:48), i det som kallas Marias lovsång eller Magnificat. Den katolska kyrkans katekes skriver om kulten, att den präglas av vördnad, inte tillbedjan. Vördnaden är ”visserligen ensam i sitt slag men väsensskild från den tillbedjan som ensam tillkommer det inkarnerade Ordet jämte Fadern och den helige Ande”.
”Vi tror att Guds heliga moder, den nya Eva, kyrkans moder, i himlen fortsätter sin modersroll när det gäller Kristi lemmar”, summerar katekesen. Troende anropar henne om förbön inför Sonen.
Men den folkliga religiositeten bryr sig inte om teologiska spetsfundigheter. Vördnad eller tillbedjan, gränsen är hårfin. Vallfärder till platser där Maria sägs ha uppenbarat sig är mycket populära.
En viktig vallfartsort är Fátima i Portugal, som spelar stor roll i den romersk-katolska folkfromheten. År 1917 hade tre barn upprepade visioner av jungfru Maria i Cova da Iria nära Fátima.
Påven är övertygad om att skottet från den förvirrade turkiske kommunisten Mehmet Ali Agca på Petersplatsen 1981 genom ett under blev avvärjt av Maria, vår Fru Fátima.
Kulan skänktes till Fátima, där den i dag kan skådas i Marias juvelprydda krona. Johannes Paulus II har tolkat mordförsöket som ett bevis på sin mystiska kallelse. Under det kalla kriget blev Fátima en samlingspunkt för antikommunistiska stämningar. Rykten gick att redan den åldrige Pius XII hade haft visioner av vår Fru av Fátima.
Än mer berömd för sin Mariakult är Lourdes, en liten stad med drygt 16 000 invånare i hjärtat av Pyrenéerna. Hit söker sig årligen fem miljoner besökare från hela världen. Lourdes är känt för de Mariavisioner som den fjortonåriga mjölnardottern Bernadette Soubirous 1858 hade i en grotta vid floden Gave. Ur grottan sprang en källa upp med vatten som anses undergörande.
Lourdes är en av katolska kyrkans främsta vallfartsorter. Många helbrägdagörelser har rapporterats härifrån. Kyrkan har genom sin lokala medicinska byrå förklarat ett sextiotal som mirakulösa.
I det starkt katolska Polen vallfärdar människor till klostret Jasna Gora i Czestochowa, där den ”Svarta Madonnan” finns. Det rör sig om en ikon med Maria och Jesusbarnet som svartnat genom åren. Klostret har blivit en nationell symbol. ”I Czestochowa bultar den polska nationens hjärta”, skrev nobelpristagaren i litteratur 1905, Henryk Sienkiewicz.
Enligt legenden ska munkarna år 1655, när svenska trupper närmade sig, ha burit ikonen runt klostret i helig procession. Madonnan avvärjde anfallet och trupperna fick retirera. Under kommunisttiden användes denna myt. Så som madonnan besegrade svenskarna, så ska hon besegra kommunisterna, löd talesättet. Solidaritetsledaren Lech Walesa bar alltid den svarta madonnan på kavajslaget. Efter att han tilldelats Nobels fredspris for han direkt till Czestochowa för att skänka medaljen till Maria. Efter kommunismens fall har pilgrimer också kommit i större skala från övriga världen.
