Centerledaren Gunnar Hedlund poströstar i Stockholm valsöndagen 1968.

© Svenskt Fotoreportage/IBL Bildbyrå

Poströstning: Demokrati på distans

Poströstningen föddes under beredskaps­tiden då hundra­tusentals svenskar låg i fält.

1 september 2018 av Daniel Rydén

Onsdagen den 26 augusti 1942 liknade många andra tidningsdagar denna sensommar. På nyhetssidorna berättade rubrikerna om sjöstrider vid Salomonöarna och fortsatta tyska flygangrepp mot Stalingrad

Dagens svenska nyhet fanns på sidan två i Sydsvenska Dagbladet: en enspaltig kungörelse daterad i Borgeby och undertecknad av Julius Jepson, valnämndens ordförande. »Borgeby sockens distrikts röstberättigade medlemmar kallas att i Borgeby folkskolas gymnastiksal söndagen den 20 september 1942 välja femton kommunalfullmäktigeledamöter för fyraårsperioden 1943 till 1946.«

Så långt inga konstigheter. Valet till kommuner och landsting skulle som vanligt hållas tredje söndagen i september, i Borgeby folkskola.

Första poströstningen

Nyheten hade Jepson sparat till sist: »Erinras om att väljare i vissa fall ha rätt att utöva sin rösträtt inom riket å postanstalt samt utom riket på svensk beskickning och svenskt konsulat.«

Samma sak gällde i alla svenska valdistrikt. Med detta gjorde poströstningen sitt intåg i Sverige.

Ordet poströstning myntades tre dagar senare, när Handelstidningen i Göteborg använde det. Men behovet av att kunna rösta på posten hade länge stått klart för Sveriges politiker.

300.000 svenskar låg inkallade

Världskriget rasade inpå landets gränser. I juni 1942 hade riksdagen med stor majoritet klubbat ett försvarsbeslut som femfaldigade den militära budgeten jämfört med 1936. Nära 300. 000 svenskar låg inkallade i beredskapen, långt från sina hemorter och vallokaler. De borde likt alla andra få möjlighet att rösta – för sin egen skull och demokratins. 

Valdeltagandet hade sedan 1930-talets mitt visat oroande tendenser att minska. Därför gavs nu möjligheten att poströsta, fram till 24 dagar före valdagen. Men kommun- och landstingsvalet 1942 blev en besvikelse vad gäller deltagandet. 

I sin eftervalsanalys fann Sydsvenskan detta å ena sidan förklarligt »med tanke på de extraordinära förhållandena«. Men ändå märkligt med tanke på »att personer som nu vistas utanför valdistrikten ha fått väsentligt större möjligheter att avgiva sina röster«.

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven och den förre partiledaren
Ingvar Carlsson förtidsröstar till EU-valet 2014 på Cityterminalen i Stockholm.

© Jessica Gow/TT

Poströstningen utvidgades 1969

Det skulle dröja nästan trettio år innan poströstningen slog igenom på allvar i Sverige. Från början var det bara personer, som av särskilda skäl var förhindrade att rösta i sin vallokal, som fick rösta på posten.Men 1969 beslöt riksdagen att »röstning i annan ordning än i vallokal inte bör begränsas i onödan«. Därmed vidgades möjligheten att poströsta.

Från att länge legat väl under 10 procent av det totala antalet röster tog poströstningen fart 1970 med 14 procent för att under följande val öka stadigt upp till 37 procent 1985. Sedan minskade den något fram till och med valet 2006. Svackan sammanföll med en allmän minskning i valdeltagandet. År 2010 var andelen 39 procent, och 2014 hamnade siffran på 42 procent.

Flest moderater poströstar

I boken Svenska Poströstare (2003) analyserar statsvetare vid Göteborgs
universitet saken. De konstaterar att folk poströstar för att de är bortresta, upptagna, stressade eller arbetar mycket. »Även friheten att själv bestämma när och var röstningen skall äga rum uppfattas som positiv.«

Kvinnor, äldre, ensamstående, storstadsbor och tjänstemän är grupper där andelen poströstare är särskilt hög, och Moderaterna har störst andel.

Poströstning finns för att fler ska rösta. Trots besvikelsen vid premiären 1942 fungerar metoden. Poströstningen lyfter valdeltagandet. »Effekten på det svenska valdeltagandet är troligen större än fyra procentenheter«, skriver forskarna i sin rapport.

Röstning i vallokalen på valdagen är ännu det primära alternativet för svenska väljare, även om fler än fyra av tio poströstade 2014.

Obs, en avgiven poströst/förtidsröst gäller även om man råkar dö före valdagen. En röst i vallokal på valdagen slår däremot ut förtidsrösten.

Publicerad i Populär Historia 9/2018

Kanske är du intresserad av...

Läs också