Gustav Möller
Gustav Möller var den givne socialdemokratiske statsministerkandidaten, allmänt sedd som Per Albin Hanssons efterträdare vid dennes bortgång i oktober 1946. Men någon statsminister blev han aldrig. Efter en lång och dramatisk debatt i riksdagsgruppen valdes Tage Erlander till statsminister med 94 röster mot 73 för Möller.
Gustav Möller i talarstolen.
Trots nederlaget betraktas Gustav Möller som en av de främsta ledarna inom den svenska socialdemokratin. Han blev faderlös som mycket ung och växte upp under fattiga förhållanden i Malmö. Den kärva barndomen i arbetarhemmet med en ensamstående mor, som även hon dog medan han var ung, påverkade starkt hans politiska engagemang.
Möller gick med i den socialdemokratiska ungdomsrörelsen, där han blev Per Albin Hanssons förtrogne. Under de första åren i politiken arbetade han som redaktör, bland annat på det socialdemokratiska Tidens förlag. Men de största insatserna gjorde han som socialminister i flera regeringar från 1920-talet fram till 1951.
Som minister präglade Möller det sociala reformarbetet och fick benämningen ”Social-Sveriges skapare”. Hans uppfattning, inspirerad av de danska socialdemokraterna Bramsnæs och Steincke, var att reformerna skulle innebära generella rättigheter och inte välgörenhet. Bland de sociala reformer som förknippas med Gustav Möller finns den allmänna folkpensionen, barnbidragen och den obligatoriska sjukförsäkringen.
Publicerad i Populär Historia 5/2006
