Kvinnosaker skildrar 1900-talet
Historikern Karin Carlsson utforskar det förflutna genom cykeln, lagboken, byxkjolen, mensskyddet och 46 grejer till.
Historikern Carin Karlsson är aktuell med boken Kvinnosaker. Den ges ut av Bonnier fakta i samarbete med Stockholms kvinnohistoriska museum.
Ett av de mest anslående föremålen i historikern Karin Carlssons nya bok Kvinnosaker är engångsbindan. Tänk: ett mensskydd som man slipper tillverka själv, blötlägga, tvätta och torka! Tillika mjukt och absorberande.
Även om den måste fästas med säkerhetsnålar och band för att sitta kvar revolutionerade engångsbindan vardagen för många kvinnor. Men tabut kring menstruation, smusslandet och skammen levde kvar långt fram i tiden – liksom föreställningar om att blodet var något onormalt och farligt, som på olika sätt måste besvärjas.
50 föremål speglar 1900-talet
Boken Kvinnosaker samlar 50 föremål som på olika sätt speglar främst 1900-talets historia. Alla är inte lika konkret praktiska som bindan. Här finns också passet, drinkglaset och skattsedeln – ting som på ett bredare och ibland symboliskt plan har haft betydelse för kvinnor under historien.
I avsnittet om drinkglaset berättar Karin Carlsson bland annat om motboken, vars regler såg diametralt olika ut för kvinnor och män. Medan en man kunde få köpa ut fyra liter sprit i månaden var ransonen för en kvinna en halv liter per kvartal. Det förutsatte då att hon var ensamstående och självförsörjande (men dock inte piga – hushållsanställda hade inte rätt till någon motbok överhuvudtaget).
Förvånad över skillnaderna
– När jag började med den här boken var det med en föreställning om att ”det här kan jag ju”. Jag visste att det har gjorts skillnad mellan kvinnor och män. Men jag blev ändå förvånad över hur massivt och samtidigt detaljerat skillnadsgörandet har varit, säger Karin Carlsson.
– Att det började tillverkas träningsskor för kvinnor först på 1970-talet är ju till exempel ganska otroligt, fortsätter hon.
Under motbokstiden hade självförsörjande kvinnor rätt att köpa ut en halv liter sprit i kvartalet. En man hade rätt till fyra liter i månaden.
I kapitlet om byxkjolen berättar Karin Carlsson om diskussionen kring de första kvinnliga patrullerande polisernas uniform. När de kvinnliga poliserna tog steget ut i offentligheten 1958 var de iklädda specialsydda uniformer, med en byxkjol som skulle understryka att konstapeln var en kvinna, samtidigt som den var mer praktisk och ansågs mer sedlig än en kjol. En sådan kunde ju flyga upp när polisen sprang, så att hennes ben blev synliga.
Föremålen konkretiserar historien
Att hänga upp det förflutna på föremål faller sig naturligt för Karin Carlsson, som är intresserad av och har forskat kring materialitetshistoria. Alla ting runtomkring oss – inte minst de som fyller våra museer – bär på berättelser om människorna som tillverkade dem och brukade dem i en viss tid.
I Kvinnosaker fungerar dessa ting som inkörsportar till något större.
– Föremålen blir ett sätt att konkretisera det förflutna och göra historien lättare att ta till sig, säger Karin Carlsson.
Kvinno- och genusforskningen är långt ifrån något nytt, men i översiktsverk och läroböcker saknas fortfarande många rön och slutsatser, menar Karin Carlsson.
I slutet av boken finns därför en uttömmande redovisning av de vetenskapliga arbeten som ligger bakom de femtio kapitlen, samt tips om vidareläsning.
