Folkvandringar – ett historiskt fenomen

När judarna på 500-talet f Kr gav sig av till främmande land var det varken första eller sista gången som människor tvingades bryta upp på grund av förtryck, förföljelse eller diskriminering.

Genom historien har enstaka individer och folkgrupper ständigt varit i rörelse i hopp om att finna nya hem, för gott eller tills tiden för att återvända var inne.

Tommie Sjöberg är fil dr i historia. Nyligen disputerade han på en avhandling med titeln "The powers and the persecuted" vars tema är internationell flyktingpolitik under mellankrigstiden. Avhandlingen ingick som en del i det stora flyktingprojektet vid historiska institutionen i Lund, "Att möta främlingar".

Populär Historia träffade honom för att söka svaret på frågan varför människor brutit upp från sina hemländer och varför de sällan mottagits med öppna armar.

"Värre att vara flykting idag"

– Generellt kan man säga att det är värre att vara flykting idag än någonsin tidigare, säger Tommie Sjöberg.

– En viktig anledning är att det numera är mycket större grupper människor som är på flykt. Under 1800-talet som var ett liberalt århundrade såg man trots allt bara små grupper och enstaka individer. Karl Marx kunde till exempel hitta en fristad i det viktorianska England.

– Det finns inte heller några kolonier att ge sig av till. Det finns inga nya landområden att ta i besittning. En lösning som under flera hundra år stod till buds var att ge sig iväg över haven.

– Framför allt har alla länder passtvång idag. Före nationalstaternas födelse fanns inga sådana krav. Gränserna var öppnare och bondebefolkningen i stora områden uppfattade inte i första hand att de hörde till en viss nation. Även ett land som USA som vimlar av immigranter och till en början inte hade några problem att hysa dem stängde sina gränser på 1920-talet.

Flykting ett 1900-talsfenomen

Hur gammal är flyktingproblematiken?

– I vid bemärkelse har den naturligtvis alltid funnits. Människor har alltid flytt från svält, naturkatastrofer och härjningar av krig. Men i en snäv betydelse är begreppet flykting ett 1900-talsfenomen. Dagens flyktingbegrepp formades efter andra världskriget som ett medel i den ideologiska kampen mot kommunismen.

– Enligt Genèvekonventionen från 1951 har den som flyr undan politiskt förtryck rätt till asyl i främmande land. Det har inte ekonomiska flyktingar. I väst har man ansett det viktigt att ta väl hand om flyktingar från öst för att visa på kommunistsystemets ruttenhet. Men att ta emot människor som flytt från svält i tredje världen har inte varit politiskt intressant.

– Att det generellt sett rör sig om större flyktingskaror numera hindrar inte att det även tidigare förekommit massförflyttningar av människor.

Politiska eller ekonomiska orsaker

Vilka orsaker kan man se bakom att människor tvingas lämna sina hem?

– Man vet att när stora grupper sätter sig i rörelse, då har något dramatiskt hänt. Till att börja med kan man göra en uppdelning i politiska och socioekonomiska orsaker. Till den första gruppen hör krig, kolonialism och diskriminering. Till den sistnämnda hör sådana faktorer som direkt hotar människans fysiska överlevnad, t ex att kolonialismen hindrat uppkomsten av nödvändig infrastruktur, och den ekonomiska misär som är ett faktum i tredje världen idag

– Under medeltiden var religionen den allt överskuggande anledningen till förföljelse och flykt. Det är dock svårt att skilja på politik och religion under den här tiden. Kyrkan hade ett dominerande inflytande, både politiskt och religiöst.

– Mest utsatta har judarna varit. I början av 1300-talet satte Philip IV igång en kampanj som resulterade i att över 100 000 judar kördes iväg på en gång. Vid slutet av 1300-talet hade praktiskt taget alla judar tvingats lämna Frankrike. På samma sätt drev Edward I bort dem från England i slutet av 1200-talet.

Judar och muslimer fördrevs

I november trädde Madrid fram som värd för fredskonferensen om Mellanöstern. Tommie Sjöberg nämner att spanjorerna har alla skäl att hålla sig väl med både judar och araber. I år är det precis 500 år sedan kung Ferdinand och drottning Isabella utfärdade ett dekret som tvingade 150 000 judar att lämna Spanien. Samtidigt fördrevs morerna från sitt sista fäste i Granada.

– I freden vid Augsburg 1555 slogs principen fast att det var varje furstes rätt att bestämma sina undersåtars religion. Det ledde till en omfattande flykt bland personer som inte delade sin furstes religiösa tillhörighet. Ett känt exempel på en sådan flykt och fördrivning gällde hugenotterna i Frankrike. Upphävandet av ediktet i Nantes, utfärdat av Ludvig XIV 1685, fick till följd att mellan 150 000 och 800 000 hugenotter lämnade Frankrike.

– Efter 1789 märker man att politiska motiv för förföljelse blir mer uttalade. Under 1800-talet förföljdes liberaler, socialister, anarkister och revolutionärer. Men det rör sig om ett fåtal personer, inte massfenomen.

Nationalismens roll

Vilken roll har nationalismen spelat?

– Under 1800-talet blev slagordet framför andra "ett folk – en nation". Nationalismen slog igenom på bred front. Genom att helt enkelt köra iväg dem som inte ansågs tillhöra samma nationalitet blev flykt och fördrivning ett verkligt massfenomen på 1900-talet.

– I Versaillesfreden efter första världskriget strävade man efter att skapa enhetliga statsbildningar. Ett hopplöst företag med så många olika nationaliteter i de nya staterna.

– Ett annat problem uppstod när man förändrade Tysklands gränser. Det lämnade stora tyska befolkningsgrupper i de nya staterna, och skapade i sin tur nya problem. Ett exempel är Lausannefördraget från 1923 mellan Grekland och Turkiet. I det kom man överens om att förflytta sina respektive minoriteter. 400 000 turkar tvingades lämna sina hem i Grekland och bosätta sig i Turkiet. Nästan 1,5 miljoner greker måste överge sina hem i Turkiet. Ingen tillfrågades om sina önskemål och ingen kompenserades ekonomiskt.

Kommunism och fascism

Senare under 1900-talet uppstår de kommunistiska och fascistiska diktaturerna i Europa.

– Ja, och de blir tillsammans med det andra världskriget dominerande orsaker till massflyttningar och flykt. Vid slutet av andra världskriget befann sig 20 miljoner människor på flykt i Europa.

– Efter kriget fördrevs t ex mellan fyra och fem miljoner etniska tyskar från Tjeckoslovakien, Polen och Ungern. Skälen var flera. Segrarmakterna ville säkra en bestående fred genom att göra sig av med ett tyskt minoritetsproblem i östra Europa. Det fungerade också som en sorts bestraffning för att Tyskland hade startat kriget.

– Fördrivning har ofta använts just i dessa syften. Antingen som ett medel att lösa konflikter, eller som en metod för kollektiv bestraffning eller som ett instrument för hämnd. Det var t ex säkerhetspolitiska skäl och en kollektiv hämnd som låg bakom flera sovjetiska folkförflyttningar. Omkring 1,5 miljoner polacker deporterades till Sibirien 1939–40, tillsammans med cirka 200.000 balter.

Mängd och närhet

Det verkar som om en del flyktingar accepteras lättare än andra. Vad påverkar mottagandet?

– Två faktorer som påverkar mottagandet är antalet flyktingar som kommer, och om de kommer från länder i vår geografiska närhet. Vi har mycket större beredskap att hjälpa folk i våra grannländer.

– Nomader har alltid haft svårt att bli accepterade. Zigenarna har aldrig varit välkomna någonstans. Det faktum att de var nomader användes av Hitler som bevis för att de var lägre stående.

– Dessutom spelar det ekonomiska läget en viktig roll. I tider av ekonomisk knapphet är det sällan lätt att vara flykting. Jag tror inte att det enbart var antisemitism som låg bakom den avvisande hållningen till judar på 1930-talet. Världen led just då under den djupaste av lågkonjunkturer.

– Ett faktum som Hitler för övrigt utnyttjade till att skapa antisemitism i de länder dit de utfattiga judarna sökte sig efter att ha blivit berövade all sin egendom av tyskarna.

– Alla länder visade stor restriktivitet i mottagandet av judiska flyktingar, inte bara Sverige.

Ungrare och balter välkomna

– När arbetskraftsinvandringen till Sverige stoppades 1974 var det också lågkonjunktur. Det är oklart på vilka grunder det beslutet egentligen fattades. En uppfattning är att det var påtryckningar från LO och fackföreningsrörelsen som låg bakom.

– Grupper som det har gått att dra ideologisk nytta av har också haft lättare att bli accepterade. Balter har alltid haft lätt att komma hit. Ungrarna blev väl mottagna när de kom 1956. Flyktingarna utnyttjas på ett sofistikerat sätt av regeringarna som inte uttalar sina motiv öppet. Under hela det kalla kriget uppmanades människor att fly i propagandasändningar från Radio Free Europe, även om ingen regering ville stå för det.

– Nu när kommunistsystemet har brakat ihop är östflyktingar inte längre välkomna. Västvärlden har vunnit den ideologiska kampen. Nu varnar man istället för horderna av hungriga ryssar som snart är över oss. Det var exakt samma tongångar som hördes på 1930-talet om judarna. Rädslan var stor för att de var så många och skulle välla in över gränserna.

Invandringsmotstånd i Sverige

I Sverige skärpte regeringen 1989 flyktingpolitiken. Nu har den nya regeringen aviserat vissa lättnader. Vilken betydelse har statens attityd för hur flyktingarna uppfattas av medborgarna?

– För fem år sedan var 20 procent av svenskarna motståndare till att överhuvudtaget ta emot flyktingar. Enligt invandrarforskare är den siffran nu 70 procent.

– Det finns de som hävdar att det var först med skärpningen av asylrätten som opinionen svängde. Den gav legitimitet åt uppfattningen att vi inte kunde ta emot fler, att systemet höll på att braka samman.

– Egentligen var det så att systemet för flyktingmottagande var underdimensionerat. Det var avpassat för 4 000–5 000 flyktingar per år. I slutet av 1980-talet kom det plötsligt 30 000 om året. Det finns inte någon anledning till att inte mottagningssystemet skulle kunna anpassas till den ökade flyktingströmmen. Vid andra världskrigets början ansågs 5 000 judar vara mer än Sverige klarade att ta emot. Vid krigets slut fanns här 200 000 flyktingar av blandade nationaliteter. Ingen protesterade och systemet rasade inte samman.

EG-medlemskapet

Om ett par år är Sverige antagligen medlem i EG. Människor får fritt röra sig i Europa. Staternas betydelse tonas ner och vi får en situation mer lik den före nationalstaternas födelse. Hur påverkar det vår syn på främlingar?

– Jag tror att det bland vanliga människor alltid har funnits en avoghet mot det som är främmande eller konstigt. Det är ingen tvekan om att människor som lever isolerat är mest misstänksamma. På landsbygden där det egentligen finns gott om plats är fientligheten mot det främmande störst.

– Idag ser man att rasismen är värst i östra Tyskland. Man har där ingen vana vid olika sorters människor och har inte upplevt den rörlighet som västtyskarna har gjort. Det tyder på att EG kan medföra en större öppenhet.

– Men jag är kluven i den frågan. Om folk inte insett vad EG-medlemskapet innebär kan resultatet bli det motsatta. De två hundra polska zigenare som avvisades från Sverige i somras hade haft full frihet att stanna om de varit spanska zigenare.

– Jag blev nyligen utbuad av 700 högstadieelever när jag höll föredrag om flyktingar. De var positiva till EG. Men när de fick höra att greker och spanjorer kunde komma hit blev de emellertid mer skeptiska.

Publicerad i Populär Historia 4/1991