Svindlande högt över Stockholms takåsar står byggjobbare och knackar puts så att dammet ryker. Än högre upp sliter ställningsbyggare med de sista sektionerna så att även den ärgade tornhuven ska kunna nås för restaurering.

Storkyrkan i Gamla stan genomgår just nu en utvändig make over som ska återställa den ärevördiga byggnaden vid slottet till 1740-talets utseende. Det var då, på initiativ av stadsarkitekten J E Carlberg, som kyrkan transformerades från medeltida gotiskt tegeltempel till putsad italiensk barock.

MER SVENSK HISTORIA I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV

Storkyrkans fasad

Byggnadens nya exteriör. Fasaden är målad med kalkfärg i ljust rosa.

© Anna Larsdotter

Hur den såg ut för femhundra år sedan kan anas på den berömda Vädersolstavlan som hänger inne i kyrkan. Målningen visar Stockholm på 1500-talet. Sankt Nicolaikyrkan (som Storkyrkan kallades då) med sin strutliknande spira som pekar mot skyn syns mitt i bilden.

Det var när träspiran krackelerade och riskerade att falla ner som man bestämde sig för att renovera inte bara tornet utan hela kyrkan.

Många restaureringar genom åren

– Sverige var utfattigt efter Karl XII:s krig, men ändå ansåg man sig ha råd med detta. Folk samlade till och med ihop till ett dopfat i silver för att visa sitt engagemang för kyrkan, berättar Ulf Lindgren, domkyrkokaplan.
Restaureringen är naturligtvis ett känsligt projekt. Det handlar om en av Stockholms allra äldsta kyrkor, vars rötter sträcker sig tillbaka till början av 1300-talet. Restaureringar, tillbyggnader och avskalningar har passerat revy genom århundradena – varje projekt speglande sin tids arkitektoniska mode.

Vid sekelskiftet 1900 skulle Carlbergs dekorativa lister och dekorer på den pampiga östgaveln hyvlas bort. Naturstenen höggs ren så att den råa stenen trädde fram. Nu ska djupet i listverk och andra smyckande detaljer återställas enligt stadsarkitekt Carlbergs ritningar.

Max Laserna

Byggnadsantikvarie Max Laserna.

© Anna Larsdotter

Färgsättningen har diskuterats, och många har bilden av 1700-talets Stockholm som en »gul« stad. Det stämmer delvis, förkärleken för blekt sandstensgula fasader härrör från stadsarkitekten Nicodemus Tessin d y, som 1699 förordade att denna kulör skulle användas på huvudstadens hus.

Men här var inte Carlberg riktigt med på noterna. Inte minst för att den pigmenterade kalkstensmjölk som användes för infärgning mörknade fort.

Har studerat gamla inköpslistor

Genom bevarade dokument kan vi se att Carlberg istället bestämde sig för att använda en gulröd nyans på Storkyrkan. Men vilken?

Byggnadsantikvarie Max Laserna, som är delaktig i projektet för kyrkans färgsättning, har ägnat mycket tid åt att studera gamla inköpslistor och ritningar. Tillsammans med ett par fragment av originalputs i en vägg ledde det honom på rätt väg. Nu målas kyrkan i en kulör som han beskriver som »ljust varmrosa«.

– I princip använder vi samma material nu som då, men vi har fått ersätta pigmentet lackmus, som användes på 1700-talet, med bränd terra di Siena. Färgen är en kalkfärg baserad på Gotlandskalk.
Restaureringen av Storkyrkans exteriör ska vara klar under 2022.

Publicerad i Populär Historia 10/2021