Frälsningsarmén importerade begreppet "slum" till Sverige

Göteborgsforskare belönas för studier kring slumbegreppet, som togs hit från England 1882.

Nedgången kåkbebyggelse i Vita bergen på Södermalm i Stockholm. I bakgrunden Katarina kyrka. Målning från 1873 av Fritz Ahlgrensson. Porträtt: Hanna Ouchterlony var Frälsningarméns första svenska ledare.

© Stockholms stadsmuseum

En grå decemberdag 1882 kom begreppet »slum« till Sverige. Det anlände med Hanna Ouchterlony, en 44-årig Värnamobo som hade varit på en inspirations- och utbildningsresa i England. I London hade hon invigts som officer i Frälsningsarmén.

Frälsningsarmén och Hanna Ouchterlony

Hon fick då också ett uppdrag av rörelsens grundare, William Booth – att bli organisationens första ledare i Sverige. Med sig i sitt bagage förde Ouchterlony ett helt nytt koncept för kristen välgörenhet, som innefattade »slumstationer«, »slumpräster« och »slumsystrar«. Det var fenomen som knöt an till Frälsningsarméns arbete med fattighjälp och mission i områden som vi idag kanske skulle beskriva som socialt utsatta.

– Ordet slum var inte etablerat i Sverige när Hanna Ouchterlony anlände, och från början visste man inte riktigt hur man skulle använda det, säger Martina Hjertman, forskare vid institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet och fortsätter:

– Det kom aldrig att definieras ordentligt, och ännu idag används det på ett oproblematiserat sätt – ofta om historiska miljöer eller om fattiga områden i megastäder utomlands.

Människorna i slummen betraktades på annat sätt än de som bodde i rikare kvarter.

Martina Hjertman har just fått ett bidrag på 100 000 kronor från Västergötlands fornminnesförening för att starta ett forskningsprojekt kring begreppet och dess koppling till byggd och social miljö. Syftet med »När slummen kom till stan« är att undersöka hur en viktoriansk term fick fäste och anpassades till en svensk kontext. Vilka stadsmiljöer kom att klassas och utpekas som slum, och hur påverkade detta människorna som bodde där?

"Slum" laddades med negativa värderingar

– Jag kommer att titta på en tidsperiod på hundra år, från 1860-talet till 1960- och 1970-talens rivningar i svenska städer, säger Martina Hjertman, som har utvecklingen i Göteborg som främsta fallstudie.

Källmaterialet är tidningsartiklar där hon genom sökningar i Kungliga bibliotekets databas och Frälsningsarméns arkiv ska skapa en bild av hur ordet dyker upp, används och förändras efter 1882. En hypotes är att när begreppet väl var etablerat ledde det till att man började se på staden med nya ögon. »Slum« laddades snabbt med allmänt negativa värderingar som trångboddhet, superi, kriminalitet och låg moral.

Språket speglar samhället

Dessa klistrades på vissa områden, och fick betydelse för hur dessa marginaliserades och utsattes för åtgärder. Människorna i slummen betraktades på annat sätt än de som bodde i rikare kvarter.

– Språket speglar samhället men påverkar det också, konstaterar Hjertman, som planerar att skriva en populärvetenskaplig bok i ämnet, och menar att ordet slum ännu har betydelse:

FLER HISTORISKA NYHETER I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV!

– En byggherre kan till exempel motivera genomgripande renoveringar eller rivningar genom att hänvisa till att ett område annars kan reduceras till slum. Det kan få beteckna något som anses annorlunda än resten av staden, och inte är en del av dess historia.

Publicerad i Populär Historia 3/2022