Rester av stupade från Kalmarkriget
Arkeologerna hittade skelett från 1611.
Soldatgraven i Kalmarsundsparken kan dateras till 1611. Nu väntas svar på om individen var dansk eller svensk.
Den 17 juli 1611 gör svenska soldater ett försök att bryta sig ut från det belägrade Kalmar slott. Några veckor tidigare har danskarna stormat och intagit staden.
Ännu har svenskarna kulor, krut och förnödenheter kvar, men de kommer inte att räcka länge till. Blodiga strider tar sin början, men danskarnas övermakt är för stor.
Svenskarna slås tillbaka och den 3 augusti intas Kalmar slott av Kristian IV:s trupper.
Redan 1932 återfanns elva skelett. Vart de har tagit vägen är ett mysterium.
När arkeologer nyligen grävde i Kalmarsundsparken hittade de kvarlevor efter minst fyra personer som troligen stupade denna augustidag, i början av Kalmarkriget. Ett av skeletten ligger orört sedan 1611, medan kvarlevorna efter de andra är omrörda.
Elva skelett hittades 1932
– Alla är begravda ytligt under marken, det verkar som om de i princip bara har höljts över med jord, säger Jane Jansen, arkeolog och projektledare vid Arkeologerna.
Utgrävningarna är en uppföljning av flera tidigare undersökningar på platsen, när man bland annat har hittat kanonkulor, pistolkulor, druvhagel och mörsareprojektiler. Redan 1932 återfanns elva skelett. Vart de har tagit vägen är ett mysterium.
– De ligger inte kvar i marken och finns inte heller i magasinen, säger Jane Jansen.
Kvarlevor från svenskar eller danskar?
För att ta reda på om de nu påträffade kvarlevorna är rester efter svenskar eller danskar, har en tand skickats på strontiumanalys. Resten av skeletten lämnades i jorden, i väntan på nästa sommars undersökningar.
Då ska specialister titta närmare på såväl benen som vad som har hänt med kropparna efter att de lämnades på slagfältet.
Därefter går arkeologerna vidare med undersökningar av det danska härlägret i närheten.
– Kalmarsundsparken är helt unik ur arkeologisk synpunkt. Här finns ett helt slagfält bevarat i ett område som aldrig har varit bebyggt eller varit modern jordbruksmark, säger Jane Jansen.
Publicerad i Populär Historia nr 2/2022
