Kvinnorna överger landsbygden för staden medan männen stannar kvar. När befolkningen minskar läggs skolor och andra verksamheter ner och den nedåtgående spiralen är igång. Ekonomhistorikern Peter Gladoiç Håkansson vid Malmö universitet forskar om vad som kallas »genusgapet« mellan stad och land.

Nyligen publicerade han en artikel i forskningstidskriften Journal of Rural Studies om könsobalansen, ett fenomen som har historiska förklaringar.

Problemet kommer inte att försvinna av sig själv.

– I det gamla agrarsamhället hade män och kvinnor en gemensam arbetsplats. Men med den industriella revolutionen kom detta att förändras. Produktion och reproduktion skiljdes åt, och de nya arbeten som växte fram på landsbygden, som mindre mekaniska verkstäder eller bruk, drog till sig män medan kvinnorna sökte sig till textilindustrierna i städerna, säger Peter Gladoiç Håkansson.

Trenden med överskott av män på landsbygden höll i sig fram till åtminstone 1960-talet, alltså i hundra år eller mer. Men sedan började något hända. Under de sista decennierna av 1900-talet minskade mäns överdödlighet, som tidigare hade varit uppemot trettio procent högre än kvinnornas. Färre olyckstillbud, skärpt arbetsmiljölagstiftning och ett sjunkande alkoholintag hade förmodligen betydelse.

Genusgapet

Mäns längre livslängd hindrade dock inte kvinnorna från att fortsätta flytta till stan. När genusgapet var som minst, år 1996, gick det 99 kvinnor på 100 män på landsbygden. År 2017 var siffran 95 på 100. I en debattartikel i Svenska Dagbladet varnar Peter Gladoiç Håkansson och hans kollega Peter Karpestam för en utarmning av svensk landsbygd och en sämre psykosocial miljö.

– Motivet för kvinnor att flytta till staden är desamma idag som på 1800-talet, säger Peter Gladoiç Håkansson. Det handlar om arbete. Att män ofta har sämre betyg gör dem mindre benägna att flytta. Men det finns dessutom normer kring manlighet som gör att de hellre stannar på landet – ett slags rural manlighet.

Peter Gladoiç Håkansson

Peter Gladoiç Håkansson, Ekonomhistoriker vid Malmö universitet.

Enkönade kommuner riskerar att utveckla normer utifrån det dominerande genuset, menar Peter Gladoiç Håkansson. Det kan leda till att vissa typer av intressen och en viss jargong utvecklas. Sådana kommuner överges av kvinnorna och, i förlängningen, även av männen.

En lösning kan vara att titta bakåt i historien:

– När Alva och Gunnar Myrdal på 1930-talet pekade på problemet att det föddes för få barn i Sverige föreslog de satsningar som barnstugor och barnbidrag, säger Peter Gladoiç Håkansson och fortsätter:

– Jag tror att frågan kring genusgapet måste angripas på samma sätt. Staten måste bli mer aktiv och bedriva en politik som tar frågan på allvar. Problemet kommer inte att försvinna av sig själv.

Publicerad i Populär Historia 13/2021