"Lilla istiden sträckte sig in på 1800-talet"
Först fram på 1970-talet blev människan en dominerande drivkraft i klimatutvecklingen. Det menar Fredrik Charpentier Ljungqvist som är både historiker och naturgeograf.
»I alla tider har klimatet styrt över människan, nu är det nästan tvärtom« säger historikern och klimatforskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Fredrik Charpentier Ljungqvist är docent i historia och naturgeografi – en unik kombination som är perfekt för den som vill ägna sig åt klimathistoria. Kunskapen om hur och varför klimatet har förändrats över tid är väsentlig för förståelsen av dagens situation och utmaningar, menar han.
Din doktorsavhandling från 2014 handlar om det medeltida rättsväsendet. Hur kom det sig att du började syssla med klimathistoria?
– Under doktorandtiden väcktes mitt intresse för de agrara förhållandena under medeltiden. I början av 1300-talet drabbades Europa av en jordbrukskris, vilket ledde till oftare förekommande och värre perioder av hungersnöd och svält. Flera orsaker till krisen har diskuterats, allt ifrån överbefolkning till frågan om huruvida klimatet blev mer ogynnsamt för odling – vilket det blev. I slutet av 1200-talet började temperaturen att sjunka. »Lilla istiden« inleddes. Det var en kallperiod som skulle pågå i ett halvt årtusende. Dessutom blev klimatet mer varierande, med år av både av extrem nederbörd och torka.
Vad berodde »lilla istiden« på?
– En viktig faktor var flera stora vulkanutbrott och dessutom lägre solaktivitet. Vulkanutbrott leder till att atmosfären fylls med partiklar, vilka reflekterar solstrålningen och hindrar den från att nå jordytan. Det gör att temperaturen sjunker. Perioden mellan runt 1560 och 1710 var allra kallast, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist och fortsätter:
– Många känner till att 1600-talet var kallt, men lilla istiden sträckte sig in på 1800-talet. Det var först fram emot sekelskiftet 1900 som temperaturen åter började att stiga.
Hur har människans påverkan på klimatet sett ut genom tiderna?
– Om vi tittar på det i global skala skulle jag säga att till för bara ett par generationer sedan var människans påverkan obetydlig. Sannolikt var det först på 1970-talet, när koldioxidhalterna i atmosfären formligen exploderade av alla utsläpp, som människan blev den dominerande drivkraften i klimatet. Historiskt sett har klimatet i alla tider styrt över människan, nu är det nästan tvärtom.
Vad gjorde man förr i tiden för att parera klimatförändringarna?
– Människans främsta utmaning var att överleva, och då var tillgången på mat helt avgörande. Mycket tidigt i människans historia insåg man att med diversifiering fanns det stora möjligheter att bemöta fluktuationerna i klimatet. Monokulturer var mer riskfyllda. Diversifiering kunde innebära att man parallellt bedrev spannmålsodling, djurhållning, fiske, och i någon mån lokal handel. Om till exempel kyla eller torka slog till, och det blev missväxt på åkrarna, hade man annat att falla tillbaka på.
1600-talet var det kallaste århundradet under »lilla istiden«. Vintern 1658 genomförde svenska trupper tåget över Bält, när kylan hade gjort isen runt de danska öarna bärkraftig. Målning av Johann Philip Lemke.
I din senaste bok skriver du om den aktuella pandemin. Vad skiljer den från de som tidigare har grasserat?
– Det finns faktorer som knappast existerade tidigare. I Europa har det aldrig funnits så många äldre personer som idag. Mellan 20 och 25 procent av befolkningen är över 65 år. Samtidigt har få, om några, sjukdomar haft en så tydlig åldersprofil som covid-19. Dessutom slår sjukdomen hårdare mot överviktiga, vilka det finns många miljoner av i västvärlden. I historisk tid förekom mindre fetma i befolkningen.
Varför blev vi så tagna på sängen av covid-19?
– Genom historien har mänskligheten återkommande drabbats av pandemier. Dessa var en del av tillvaron och man kunde inte göra så mycket åt dem. I vår tid har många »gamla« sjukdomar utrotats i vår del av världen, som tuberkulos, kolera och malaria. Dessa framgångar har i någon mån gjort att det är svårt för många att acceptera att en luftvägsinfektion kan orsaka en pandemi med miljoner dödsoffer. Pandemier av detta slag har tidigare ansetts vara något som var förpassat till historien.
Hur har din forskning om klimat tagits emot av klimataktivister respektive klimatförnekare?
– Jag har egentligen inte hört särskilt mycket från någotdera håll. Många betraktar den nutida klimatförändringen som så unik att kunskap om naturliga historiska klimatförändringar inte ter sig relevant för dem. Dessutom ses ofta det moderna samhället som så annorlunda att kunskapen om hur klimatförändringar förr i tiden påverkade människor inte anses ha någon bäring för samtiden.
Går det att lära något av historien?
– Även om samhället idag är mycket annorlunda jämfört med förr, går det att dra en lång rad lärdomar. Historisk kunskap ger insikt om riskfaktorer och om mer eller mindre framgångsrika sätt att bemöta ett förändrat klimat.
Publicerad i Populär Historia 9/2021
