Kroppstrim från Ling till Schwarzenegger

Redan på 100-talet e Kr påstod den grekiske läkaren Galenos att läkekonst bara är nödvändig när den kroppsliga träningen har misslyckats. En föreställning som tycks vara tidlös och inte minst är aktuell i vår egen tid, när fysisk drill i olika former har blivit en livsstil och ibland ett livsinnehåll. Gymindustrin omsätter idag mer än åtta miljarder kronor per år.

På det medicinhistoriska Livets museum i Lund visas just nu utställningen "Att träna kroppen – från Ling till Schwarzenegger" som trots namnet handlar om kroppskultur från de gamla egyptiernas dagar och fram till idag.

Tyngdpunkten ligger på den svenska gymnastikens framväxt under tidigt 1800-tal, när förgrundsfiguren Pehr Henrik Ling skapade sitt världsberömda system av kroppsövningar. Det var fullt och helt inriktat mot männen, som av patriotiska skäl behövde trimmas både andligt och fysiskt, ansågs det, efter Sveriges militära förluster 1808–09.

Mekanisk träning

Från Ling övertogs stafettpinnen av läkaren och ortopeden Gustaf Zander som utvecklade gymnastiken i en mer mekanisk riktning. Zander tillverkade vad som skulle kunna kallas för världens första gymmaskiner och hans "medico-mekaniska" institut fick stort genomslag. Det första öppnade på Västra Trädgårdsgatan i Stockholm år 1865.

– Enligt Zander kunde man bota allting – från huvudvärk till cancer – med hans maskiner och träningsprogram, säger Irene Jakobsson, läkare och guide på Livets museum.

I utställningen behandlas också 1900-talets täta trendvågor med husmorsgymnastik, Friskis och Svettis och gymping.

På 1970-talet blev bodybuilding ett begrepp – på Livets museum är det representerat av en fullskalig bild av Arnold Schwarzenegger. Det är en närmast skrämmande figur, som trots musklerna kanske inte självklart ger intryck av hälsa.

Pubicerad i Populär Historia 9/2021