Göteborg var rustat för fientligt anfall

Kraftiga timmerstockar från 1600-talet var vad som dök upp när arkeologerna började gräva vid kvarteret Röda bryggan nära Järntorget i Göteborg. De hade väntat sig att finna rester av bastionen i lera, men de tjugo meter långa trästockarna var en överraskning. De utgör delar av Göteborgs yttre befästning från tidigt 1600-tal.

En bakväg in till staden

Att virket var så väl bevarat förvånade arkeologerna. Och likaså dess tjocklek, stockarna var ungefär 60 centimeter i diameter vid basen. De låg som ett grundfundament till en smal vägbank som för 400 år sedan ledde in till staden, längs med Göta älv.

Vägen var utformad på så sätt att en större fiendestyrka inte skulle få plats att ta sig fram utan att gå på led. Tanken var förmodligen att soldater med musköter och kanoner placerade uppe på bastionen skulle beskjuta eventuella inkräktare.

– Vägen som vi har hittat är ett slags bakväg in till Göteborg, men inte desto mindre viktig att försvara, säger Tom Wennberg, arkeolog vid Göteborgs stadsmuseum.

Viktigt att försvara Göteborg

På 1600-talet var Göteborg en av Nordens starkast befästa städer, med yttre och inre vallgravar och bastioner kring bebyggelsen. Den nyligen framgrävda vägen, med dess kraftiga timmerstockar, visar hur centralt Göteborg var redan när staden var ny.

– Resursinvesteringen som man gjorde var helt enorm. Detta har varit statens projekt, och det visar hur viktigt Göteborg och dess globala handel var att försvara, säger Tom Wennberg.

Satsningarna på försvaret, bland annat manifesterade i de stenbastioner som ersatte lerkonstruktionerna, har dock aldrig prövats i krig. Under 1640- och 1720-talen stod strider i omlandet och till havs, men även om staden var hotad belägrades den aldrig.

Grävresultaten kommer att publiceras i en rapport under året.