Vaxkabinett visar människosyn
I ett av gallerierna på Historiska museet i Stockholm plockas ett märkligt menageri upp ur mörka träkistor. Det är ett myller av händer, fötter och huvuden tillhörande siamesiska tvillingar, brottslingar och berömdheter. Här står påven och den ökände massmördaren sida vid sida. Det sena 1800-talets resande vaxkabinett är i stan.
Under Populär Historias förhandstitt är förberedelserna för utställningen »Skelett i garderoben» i full gång. Avsikten är att diskutera människosynen förr och i dag inom ramen för projektet »Kulturarv för alla», regeringens museisatsning för att motverka främlingsfientlighet och rasism.
– Det här är ett fantastiskt material som vi verkligen vill visa, säger Inga Lundström på museet. När teaterdirektör Per Edström erbjöd oss sin unika samling vaxdockor tackade vi genast ja. Sedan den sista turnén till Gröna Lund på 1930-talet har materialet legat nedpackat.
Resande vaxkabinett var populära inslag på marknader och tivolin under 1800-talets slut. Till scenen hör också positivet, den skäggiga damen och skelettmannen. Det avvikande fascinerade och förskräckte. Kabinetten spelade rollen både som folknöje och folkbildare, berättar Karl-Olof Cederberg som är utställningens projektledare. Vi passerar förbi brottslingar och mördare och berömdheter som Bismarck och Nansen. Sexualiteten var hårt kontrollerad under 1800-talet, men bakom en skärm visades helt oskylda könsorgan upp med uttalat syfte att upplysa och varna för veneriska sjukdomar. Ibland gränsar skildringarna till pornografi, som när »Venus efter badet» förföriskt sträcker ut sig i en genomskinlig klänning.
Kabinettet avslöjar mycket om 1800-talets människosyn, menar Inga Lundström. Det finns en atmosfär av marknadsgyckel över alltsammans, med fantastiska kontraster. Hon pekar på polarfararen Fridtjof Nansens byst som representerade det hjältemodiga och nordiska. Mördaren står som kontrast med de mörka och grova drag som ansågs spegla själens defekter.
Den andra delen av utställningen är inte mindre uppseendeväckande. Där visas museets stora samling av människo- och djurskelett. Läran om människans ben och kranium är också historien om olika tiders människosyn.
– Vi ska också ställa aktuella frågor, till exempel om genforskningens konsekvenser, säger Karl-Olof Cederberg.
Utställningen »Skelett i garderoben» på Historiska museet i Stockholm pågår året ut.
