Vardagsliv i satellitstad
Stadsdelen Kortedala i Göteborg har sedan 1995 ett eget museum som visar en bit vardagslivshistoria. Kortedala museum består av en lägenhet på två rum och kök som tillsammans med insamlade föremål från slutet av 1950- och början av 1960-talet visar hur det kunde se ut hemma hos en ung arbetar- och tjänstemannafamilj.
– Många drar en djup suck och säger »så här var det när vi var unga», berättar Bert Claeson som flyttade till Kortedala 1955 och arbetar ideellt för museet.
För precis 50 år sedan fick det nya Kortedala sina första invånare, vilket kommer att firas på olika sätt under året. Stadsdelen, som ligger sju kilometer nordost om centrala Göteborg, är en av de första så kallade satellitstäderna som byggdes i Sverige under 1950-talet. Vid samma tid byggdes Vällingby utanför Stockholm.
– Detta är modernitetens mest högtstående tid. Man vill skapa det moderna samhället. Det finns en väldig framtidstro, man går in i »rymd-åldern», säger Kerstin Gunnemark, etnolog vid Göteborgs universitet som skrivit om just Kortedala.
En satellitstad ligger för sig själv i närheten av en större stad och planeras i stor skala redan från början. Där finns, förutom bostäder, affärer, arbetsplatser och andra offentliga rum.
Inför uppbyggnaden av det nya Kortedala, där eget badrum var en glad nyhet för många, rev man de torp som fanns på platsen. Men man tog hänsyn till naturen – bergknallar och träd fick vara kvar – vilket är typiskt för de stadsdelar som byggdes i Sverige under folkhemsepoken på 1940- och 1950-talet. Andra kännetecken är varierad arkitektur med såväl låg- och höghus som villor. Stadsdelarna som uppfördes i det senare miljonprogrammet ser annorlunda ut, med större likriktning. En anledning till skillnaderna är, enligt Kerstin Gunnemark, att miljonprogrammet krävde en högre rationalitet eftersom man då byggde i snabbare takt än under folkhemsperioden.
Särskilt 13, 14 och 15 juni kommer 50-års-jubileet att firas. Dessa dagar har Kortedala museum öppet. Resten av sommaren håller museet öppet på söndagar jämna veckor.
Lina Wingqvist
