Nybygge vid Akropolis
Om man tar en promenad från tunnelbanestationen Akropolis längs den stenbelagda gågatan Dionysiou Aeropagitou så har man Akropolisklippan på sin högra sida, medan det flera kvarter stora bygget tornar upp sig till vänster. Den som besöker Aten i sommar kan se hur museets yttrerväggar tar form. De första utställningssalarna beräknas dock inte vara klara för invigning förrän under 2007.
Det har varit många och krångliga turer kring det nya Akropolismuseet innan första spadtaget sattes i jorden.
Den som först tog upp frågan var Melina Merkouri. En av hennes hjärtefrågor under tiden som grekisk kulturminister 1981–89 var just återförandet av Parthenons marmorfriser från British Museum i London. Men eftersom de inte kunde få plats i det nuvarande lilla trånga museet uppe på Akropolisklippan, var det nödvändigt med ett nytt museum. Efter Merkouris död har ”Melina Merkouri-stiftelsen” fortsatt att driva frågan. Den grekiska staten satte som mål att ha museet klart till OS 2004, men en rättslig process försenade det hela.
För att det nya museet skulle kunna byggas alldeles intill Akropolis har flera hus fått rivas och stadsdelen Makrigianni har fått en helt ny siluett. De arkeologer som håller till på Svenska Institutet strax intill kan följa bygget från första parkett.
Museet, ritat av New York-arkitekten Bernard Tschumi, upptar en yta på 23 000 kvadratmeter, varav drygt hälften är utställningslokaler. Det byggs i flera våningar, med stora glasfönster som vetter mot Akropolis. Tanken är att besökarna ska kunna studera föremålen och samtidigt ha utsikt över Parthenon.
Museets permanenta utställningar kommer att innehålla föremål från antiken, men också från den romerska och bysantinska perioden. Det blir första gången någonsin som alla dessa föremål från området runt Akropolis kommer att vara samlade på samma ställe. Hittills har de varit utspridda på olika museer i Aten.
Högst upp i museibyggnaden, med bästa utsikten mot Akropolis, planeras för ett Parthenon-galleri som ska härbärgera den berömda skulpturella utsmyckningen från templet. Eftersom stora delar av frisen sedan början av 1800-talet finns i London kommer ett tomrum att lämnas i lokalen, som en tyst men samtidigt tydlig påminnelse om att Grekland förväntar sig ett återlämnande.
Närmaste granne är Weilerbyggnaden, ett vackert stenhus från 1800-talet med bland annat kontor för arkeologer som studerar Akropolis. Där finns också en utställningslokal där man från och med i sommar ska kunna beskåda en del av de föremål som hittades när man grävde grunden till det nya museet.
Flera tusen föremål från olika tidsepoker har hittats som bland annat gett ny information om hur det dagliga livet levdes förr i Aten.
Fakta: Parthenontemplet
Parthenontemplet byggdes i mitten av 400-talet f Kr som en hyllning till gudinnan Pallas Athena. Under tusen år var det den antika grekiska religionens viktigaste tempel. På 1200-talet omvandlades den till en kristen kyrka; tvåhundra år senare blev det moské. 1687 förstördes det i kriget mellan osmaner och venetianare, i en artilleriattack ledd av den svensk-tyske fältherren Otto Wilhelm von Köningsmarck.
Lord Elgin, brittisk ambassadör i Kon-stantinopel, lät i början av 1800-talet plocka ner och frakta bort större delen av Parthenons fris, tillsammans med andra antika konstverk. Elgins samling, Elgin Marbles, såldes 1816 till brittiska staten och finns i dag på British Museum i London.
Inte bara grekiska staten kämpar för att få tillbaka frisen, utan även speciella Parthenonkommittéer i flera länder. De menar att Parthenon är en symbol för västerländsk demokrati och att utsmyckningarna inte bör hållas åtskilda från själva byggnaden.
