Fokus på forntiden

Ett gigantiskt upp och nedvänt träskepp breder ut sig på en av Sveriges mest historiskt laddade och fornlämningstäta platser. Åtminstone ser det så ut när den spetsovala och ekbeklädda museibyggnaden vid kungshögarna i Gamla Uppsala nu börjar bli färdig. Arkitekten Carl Nyrén har låtit sitt bygge inspireras av båtformen vilket inte är så konstigt – strax intill rinner Fyrisån och nästgårds ligger båtgravarna i Valsgärde.

– Det är inte något museum av traditionellt snitt vi bygger, säger projektledaren Ann-Britt Christensson vid RAÄ. Utställningen harmonierar med byggnadens starka formspråk och övervåningen ger en sakral känsla som stämmer till eftertanke om tider som flytt, om liv och död. Alltså sådant som vi vill berätta om. Men museibesöket blir först fullständigt när man promenerat runt i området.

Museet invigs den 18 maj nästa år och då väntar en resa genom 2 000 år av platsens historia. Fynd hittade i och kring Gamla Uppsala ska berätta om makt och kontakt, hantverkarnas vardagsliv och hovlivet på kungsgården.

En central utställningspunkt är järnålderns begravningsskick med kremeringsbål och högbyggande. Enligt det norska fornkvädet Ynglingatal är det kungarna Aun, Egil och Adils som ligger begravda i de tre högarna intill museet. Detta har dock aldrig kunnat bevisas även om det finns en tidsmässig överensstämmelse – högarna dateras till folkvandringstid (cirka 475–550 e Kr). Frågan diskuteras med hjälp av de föremål som hittills påträffats i högarna, bland annat brända ben och gravgåvor av guld.

Ett annat intressant spörsmål är varför en traditionstyngd hednisk kultplats väljs som säte för Sveriges första ärkebiskop. I detta sammanhang blir Adam av Bremens skildring från slutet av 1000-talet av ”Ubsola” spännande. Var talet om blot och gyllene hednatempel bara kristen propaganda?

I museet presenteras också modernare, men ändå mycket föråldrade, historieskrivningar. 1600-talsforskaren Olof Rudbeck d ä var en av de första att gräva efter fornfynd på platsen. En av hans teorier gick ut på att Gamla Uppsala var urhemmet för alla världens kulturer. Annorlunda men lika felaktiga var 1800-talets romantiska föreställningar om platsen då man skålade i mjöd och hyllade Svea Rikes vagga.

**Publicerad i Populär Historia 6/1999