Syns man, finns man – från fanor till fasadvepor

© Depositphotos

Syns du inte, finns du inte. Det kan låta som en modern slogan, men egentligen har det alltid varit sant. I tusentals år har människor använt bilder, symboler och starka visuella uttryck för att väcka uppmärksamhet. Det visuella har förändrats med tidens stil och teknik, men behovet att nå fram till andra har aldrig försvunnit.

Nutidens bildspråk – snabbt, tydligt och överallt

Vi som lever nu, lever i ett flöde av intryck. Allt scrollas, klickas och passeras på några sekunder. Just därför har bilder och budskap som fångar blicken blivit ovärderliga. Fysiska budskapsbärare – som banderoller, skyltar och rollups – har blivit ett smart sätt att bryta igenom bruset. Med rätt färger, tydliga signaler och bra placering gör de jobbet: de drar blickarna till sig.

Men det räcker inte att synas, det förmedlade måste förstås också. Rätt design sätter tonen för hela varumärket. Den kan säga saker som "vi är proffsiga", "vi är roliga" eller "vi tänker nytt". Ett visuellt språk hinner dra blickarna till sig innan någon ens läst en textrad.

Det här är vår nutid. Men hur hamnade vi här? För att förstå det måste vi ta ett steg tillbaka i tiden. Långt innan den digitala eran formade vårt seende, spelade fysiska meddelanden en viktig roll, en utveckling som tog fart på allvar under 1800-talet.

1800-talet – då reklamen tog plats på stan

När städerna växte och människor flyttade från jorden och skogen till fabrikerna förändrades allt. Gatorna blev fyllda av skyltfönster, affischer och plakat. Alla ville ha folks uppmärksamhet, och det blev startskottet för den moderna reklamen.

Med nya tekniker kunde affischer tryckas i stora upplagor och starka färger. Det handlade om att synas först och bäst. Vem hade den mest iögonfallande bilden? Den mest synliga formen, kommunikationen och placeringen?

Affischerna sålde varor, men de drev också idéer, de blev ett sätt att påverka. Politik, kultur och protester tog plats på väggarna. Den visuella kommunikationen gick från marknad till samhällsdebatt, och bilderna blev en röst för förändring.

Men behovet av att synas fanns långt innan tryckpressen gjorde det möjligt. Redan i handelsstädernas gränder visste man hur viktigt det var att nå fram med ett budskap.

Handelsplatsernas språk utan ord

På medeltida marknader och i livliga handelsstäder räckte det inte med att ropa högt för att locka kunder. Här möttes folk från olika länder, med olika språk och kulturer. Istället användes symboler. En sko utanför en verkstad betydde skomakare. En nyckel betydde låssmed. Ett upphängt glas kunde visa vägen till ett värdshus.

Folk läste bilder, inte ord, det var ett universellt språk som alla förstod, oavsett var man kom ifrån. Och bilder var praktiska, de hjälpte människor att hitta rätt, handla tryggt och känna igen kvalitet. Många av symbolerna började bygga en identitet, en sorts tidigt varumärke, innan ordet ens fanns.

Exempelvis började apotek använda djur som symboler – lejon, hjortar, gripar, björnar – för att signalera trygghet, styrka eller läkekonst. I städer som Stockholm, Malmö och Göteborg kunde man se skyltar som visade vägen till Apoteket Lejonet, Apoteket Hjorten eller Apoteket Gripen.

Bilden blev en garanti: man visste vad man kunde förvänta sig innanför dörren – en plats där man fick rätt hjälp, gång på gång. Men symboliken stannade inte vid apotek och handelsbodar. Den fyllde en annan funktion i samhällets mer dramatiska scener.

Från slagfält till stadsfest – fanornas funktion

Långt innan reklamskyltar fanns fanor. På slagfält och i processioner visade de vilka som hörde ihop, vem som ledde och vad man stod för. De vajade över människor som behövde samlas, organiseras och samarbeta.

Färger, mönster och symboler talade ett tydligt språk. De som såg dem visste direkt vad de betydde. Fanorna var stolthet, tillhörighet och kraft, men också ett sätt att visa sin styrka utan att säga ett ord.

Och de fanns inte bara i krig. De syntes även i städernas festligheter, i religiösa sammanhang, i parader och annat. Fanor var en del av livet och av kulturen.

Men för att förstå var allting har sitt ursprung måste vi gå ännu längre bakåt – till de första samhällena och deras bildspråk.

Symbolernas födelse

Redan i antikens samhällen fanns ett behov av att kommunicera visuellt. På torg, tempel och marknadsplatser användes symboler för att visa status, vägleda människor eller markera makt. Det kunde vara en relief på en pelare, en dekorerad staty, ett målat djurmotiv eller en färgkombination som sa allt man behövde veta.

I romarriket visade legionerna sin tillhörighet genom standardsymboler som örnar eller välkända förkortningar. I det forntida Egypten användes hieroglyfer och heliga djur för att vägleda både i det praktiska livet och det religiösa. Symboliken omgav människan överallt.

De styrande förstod snabbt kraften i bilden. Genom att forma stadsbilden med skulpturer, monument och emblem kunde de inte bara smycka platser, utan också styra folks uppfattning om makt, ordning och tillhörighet. Bilden blev ett verktyg för kontroll och inflytande.

För vanliga människor var det lika viktigt. Det visuella hjälpte dem att hitta, förstå och kommunicera i en värld där få kunde läsa. Bilden var inte ett komplement till texten – den var själva språket.

Historien visar att visuella budskap alltid funnits där vi haft något viktigt att säga, då som nu. Med olika medel och uttryck – men alltid med siktet på en mottagare som tolkar och agerar.