Regeringen har gett Lunds universitet i uppdrag att organisera undervisning i jiddisch.

© Mikael Risedal

Jiddisch blir akademiskt ämne

Som första svenska lärosäte erbjuder Lunds universitet jiddischstudier.

28 juli 2008 av Anna Larsdotter

För första gången någonsin kan studenter nu läsa jiddisch vid ett svenskt lärosäte. Lunds universitet har fått i uppdrag av regeringen att organisera undervisningen och i höst erbjuder man tre kurser: en nybörjarkurs i språk och litteratur, en kurs i judisk historia i Sverige och en i judisk tro och tradition. Jiddisch har sedan år 2000 officiell status som minoritetsspråk i Sverige. Det betyder att språket betraktas som en del av det svenska kulturarvet och att staten satsar pengar på att bevara och utveckla det. Universitetsutbildningen är en del av detta engagemang. Språket jiddisch har en lång historia som berättar om det judiska folkets förflyttningar. Det fick sin prägel i områdena kring floderna Rhen och Mosel kring år 1000, då judar från Italien och Frankrike slog sig ner där. Medeltidstyskan blandades med hebreiska och arameiska. Det uppkomna språket, jid-disch-taytsch, fick slaviska inslag när folkgruppen under press av bland annat korsfarare flyttade vidare österut. Till Sverige kom språket med de första judiska församlingarna i slutet av 1700-talet. På 1870-talet flydde många judar hit undan förföljelser och pogromer, och före och efter andra världskriget kom en andra invandringsvåg.

– Judarna är Sveriges första tydliga invandrade minoritet, säger Johan Åberg, universitetslektor vid Lunds universitet, som suttit med i arbetsgruppen för jiddischämnets etablering. De kom hit långt före många andra minoriteter och står för en viktig del av vårt kulturarv.

I dag talar omkring 3 000 svenskar jiddisch, men intresset ökar. Den som förstår jiddisch kan ta del av en rik europeisk kulturskatt – inte minst arvet efter mellankrigstidens judiska konstnärer, författare och musiker. Före andra världskriget talade elva miljoner människor i världen jiddisch; efter kriget var de omkring hälften så många. Fem miljoner jiddischtalande mördades i nazisternas läger. Johan Åberg gläder sig nu åt att höstens kurser i Lund tycks bli fulltecknade. Drygt fyrtio personer har sökt utbildningen i språk och litteratur och hälften så många de kulturorienterade kurserna.

Minoritetsspråk

För att få status som minoritetsspråk krävs bland annat att ett språk används »av hävd» inom en stats territorium. I Sverige anses fem olika språk uppfylla kriterierna – finska, samiska, meänkieli(tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Genom att underteckna Europarådets konvention om minoritetsspråk förbinder sig Sverige att på olika sätt bevara och utveckla dessa språk. Eftersom jiddisch och romani chib inte har en lika stark geografisk koppling som exempelvis samiskan, räknas dessa som så kallade territoriellt obundna minoritetsspråk. Därmed har de inte samma starka skydd som de övriga.

Vill du ha mer läsning om Sveriges spännande historia direkt hem i brevlådan?

Varje nytt nummer av Populär Historia är fyllt med intressanta, roliga och fördjupande artiklar om livet i Sverige – från vikingatiden till folkhemmet.

Använd ditt specialerbjudande nu!


Publicerad i Populär Historia 8/2008

Kanske är du intresserad av...

Läs också