© Frances Benjamin Johnston/Library of Congress

Hampton University 1899

Texten publicerades tillsammans med ett fotografi i Populär Historia nr 9 2008.

10 oktober 2008 av Jacob Wiberg

I ett klassrum på lärosätet Hampton Normal and Agricultural Institute i delstaten Virginia i USA pågår en historielektion. På katedern tronar en uppstoppad vithövdad havsörn – landets national­symbol. En indian, enligt uppgift en sioux vid namn Louis Firetail, i full mundering inklusive fredspipa, berättar om sin del av landets förflutna. Eleverna utgörs av svarta och indian­ättlingar.

Hampton University, som det i dag heter, har sitt ursprung i amerikanska inbördeskriget (1861–65). Nordstaterna höll Fort Monroe vid Hampton Roads i sydöstra Virginia, och platsen blev en till­flykts­­­­ort för förrymda slavar. Redan under det förs­ta krigsåret inledde läraren Mary S Peake enklare skolverksamhet under bar himmel här, och 1868 etablerade den tidigare nordstatsgeneralen Samuel C Armstrong en permanent skola i Hampton – på platsen för en tidigare plantage.

Armstrong var son till en missionär som verkat på Sandwichöarna (som blev staten Hawaii), och från honom fick Armstrong sin pedagogiska filosofi som han sammanfattade som ”övning för huvud, hjärta och händer” – alltså en kombination av kulturell, moralisk och praktisk bildning.

Det uppenbarligen lätt arrangerade fotot togs 1899 av Frances Benjamin Johnston (1864–1952). Hon doku­menterade verksamheten vid skolan på uppdrag av pedagogen och författaren Booker T Washington (1856–1915). Han frigavs som slav som barn, hörde till en av Hamptons första elever, tillika lärare, och kom att bli den förste afroamerikanen att besöka Vita huset; 1901 bjöds han dit av president Theodore Roose­velt i egenskap av uppburen talesman för USA:s svarta.

Frances Johnston var USA:s första kvinnliga pressfotograf. Hon växte upp i förnäma politiska kretsar i Washington D C. Efter konststudier i Paris lärde hon sig fotografi och mörkrumsteknik av Thomas William Smillie, chef för fotoenheten på The Smithsonian Institute.

Sin första kamera fick hon av en vän till familjen: George Eastman – mannen bakom de smidiga och användarvänliga Kodak-kamerorna. Som fotograf fick hon tillträde till huvudstadens absoluta maktelit, och blev något av en ”hov­foto­graf” under fem presidenter: Cleveland, Harrison, McKinley, Roosevelt och Taft.

Frances Johnston verkade vid en tid då fotograf­yrket var nästan undantagslöst förbehållet män. Under hela sitt liv arbetade hon därför för att främja kvinnliga fotografer. Mest berömd är hon för sina alster från Hampton (en del visades på världsutställningen i Paris 1900), och för ett radikalt självporträtt (med cigarett, ölsejdel och delvis uppdragen kjol). Sina sista år bodde hon på Bourbon Street i New Orleans där hon var en profil i stadens bohemiska kulturkretsar. Hon donerade sina foton till Library of Congress.

Vill du ha mer läsning om Sveriges spännande historia direkt hem i brevlådan?

Varje nytt nummer av Populär Historia är fyllt med intressanta, roliga och fördjupande artiklar om livet i Sverige – från vikingatiden till folkhemmet.

Använd ditt specialerbjudande nu!


Publicerad i Populär Historia 9/2008

Kanske är du intresserad av...

Läs också