Fotografiet: Malmö arbetsstuga 1913
Arbetsstugorna var det närmaste man kom fritids kring förra sekelskiftet. Istället för rundpingis och soffhäng fick barnen syssla med praktiskt arbete.
En dag på Malmö arbetsstuga 1913.
Så här såg det ut på ”fritids” för drygt hundra år sedan. Istället för rundpingis, soffmys och ”fri lek”, som dagens barn kan sysselsätta sig med efter skolan, handlade det vid tiden kring sekelskiftet 1900 om praktiskt arbete ”i ändamål att förebygga sysslolöshet, armod och tiggeri”.
Föregångaren till våra dagars fritidshem kallades för arbetsstugor. Barnen som gick här kom från sämre bemedlade familjer, inte sällan var deras mödrar ensamstående och förvärvsarbetande. Tanken var att behövande folkskoleelever efter skoldagens slut skulle hållas borta från gatorna, och istället ges möjlighet till nyttig och karaktärsdanande sysselsättning. Efter väl förrättat värv serverades det ”qvällsmat”.
Startade i Stockholm
De första institutionerna av detta slag i Sverige startade i Adolf Fredriks och Katarina församlingar i Stockholm år 1887. Initiativtagare var filantropen Anna Hierta-Retzius. Hon var yngsta dotter till Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta, och en av den borgerliga kvinnorörelsens pionjärer. Tack vare en betydande förmögenhet kunde hon stödja arbetsstugorna och andra sociala och pedagogiska verksamheter.
Snart spred sig fenomenet utanför huvudstaden och arbetsstugor etablerades på många håll runtom i landet. Som flest fanns ett drygt hundratal i slutet av 1920-talet.
Verksamheten i dessa tidiga ”fritids” kretsade kring olika former av hantverk och handarbete – bland annat skomakeri, borstbindning, snickeri, sömnad, vävning och stickning. Barnen fick även utföra hushållssysslor som städning, diskning, dukning och vedsågning. Arbetet leddes av anställda föreståndare och lärarinnor, och ibland även av inhyrda skomakare, korgmakare och snickare.
Längre fram i arbetsstugornas historia gavs möjlighet till läxläsning, och mot slutet av 1920-talet började institutionerna att försvinna i takt med att folkskolan erbjöd såväl slöjdundervisning som skolbespisning.
Flinka gossar
På fotot pågår korgmakeri i Malmö arbetsstuga, som vid denna tid låg på Österportsgatan 8B, nära Drottningtorget. Huset finns ännu kvar. En drös gossar iklädda förkläden arbetar flitigt i modern elbelysning under överinseende av föreståndaren Anna Krook (till höger) och ytterligare en lärarinna. Även kung Gustaf V och drottning Victoria övervakar arbetet – från en tavla på väggen.
Bilden togs 1913 av porträttfotografen Ragnar Küller (1883–1941). Han var född i Skövde men verkade i Malmö från 1908. Med stor sannolikhet knäpptes fotot en tisdag, torsdag eller lördag. Detta går att sluta sig till eftersom pojkar och flickor var uppdelade och gick till arbetsstugan varannan dag.
