Slavrutt kan bli världsarv

Den centrala leden för slavhandeln i Tanzania kan hamna på FN:s lista över världsarv. Just nu pågår ett projekt där den svenska biståndsmyndigheten Sida i samarbete med den tanzaniska staten förbereder nomineringen.

14 mars 2007 av Birgitta Eriksson

Handelsleden sträckte sig från Kigoma vid Tanganyikasjön via Tabora och Mpwapwa till Bagamoyo vid Indiska oceanen. Här tvingades slavarna ombord på skepp som förde dem till Zanzibar, någa mil utanför kusten.

Inga säkra siffror finns när det gäller slavhandelns omfattning, men år 1860 beräknas mellan 50 000 och 70 000 slavar från fastlandet ha skeppats över till Zanzibar och sålts. Somliga blev kvar på kryddplantagerna på den bördiga ön, länge centrum för shejker från handelsriket Oman. Andra fördes vidare till länder runt Persiska viken.

– Vårt mål är att bevara viktiga historiska platser och minnesmärken från slavhandeln för framtiden. Vi hoppas också att fler turister än i dag ska besöka dessa centra som på gott och ont påverkat vårt kulturella och historiska arv, säger Shaban Mande, historieintendent i Taboraregionen i Tanzania.

Ansvariga i kultur- och historiesektorn i alla regioner längs leden engageras i förberedelsearbetet. De i sin tur ska undervisa och inspirera andra.

– Jag har fortbildats genom Sidaprojektet och känner att detta med världs-arvet är något mycket viktigt. Här i Tabora rastade alla karavaner från väst för att proviantera. Andra samlade ihop slavar i den här trakten, säger Mande.

Regeringens förhoppning är att det nya världsarvet ska förbättra samhällsekonomin och stärka tanzanier­nas medvetande om sin historia. Intresset är stort från andra delar av Afrika, till exempel Kongo, Burundi och Zambia, som, liksom Tanzania, har genomkorsats av handelsvägar från slavhandelsepoken på 1800-talet.

Publicerad i Populär Historia 2/2007

Kanske är du intresserad av...

Läs också