Klaverens hus tvingas bort – svensk pianoskatt måste flyttas

Att Sverige haft en rik möbel- och glasproduktion vet nog de flesta, färre känner till att även pianon under århundraden var en betydelsefull svensk industri.

Från 1750-talet fram till 1987 fanns över 300 tillverkare av pianon i Sverige. Storhetstiden inföll kring sekelskiftet 1900 – en period då pianot intog hedersplatsen i många svenska matsalar och salonger. Varje person som ansåg sig bildad måste kunna spela piano.

I dagens vardagsrum är de flesta bortrationaliserade – pianon säljs för en spottstyver eller skänks bort. Inte heller från musei- och forskningshåll har de visats något djupare intresse. Nu hotas en av få institutioner som tagit svensk piano- och orgelindustri och kultur på allvar – Klaverens hus i Lövstabruk i Uppland.

Letar nya lokaler

I det före detta Folkets hus på orten finns en unik samling klaver som ger en bild av Sveriges rika tradition inom pianotillverkningen. De flesta av de 600 instrumenten förvaras dock i ett magasin där hyrorna nu har chockhöjts.

– Vi har inte råd att vara kvar, säger Eva Helenius, som är musikhistoriker och ordförande i den ideella föreningen bakom Klaverens hus. Föreningen letar nu efter nya lokaler.

– Flytten blir en stor och dyr apparat. Vi har flyglar som väger 500 kilo och pianon som väger 300–350 kilo.

När allt fler orgel- och pianofabriker lades ner på 1970-talet insåg Eva Helenius att ett svenskt kulturarv var på väg att utraderas. Hon började resa runt och dokumentera tillverkningen och – med hjälp av donationer – köpa in pianon för ett kommande museum. Insamlandet pågår fortfarande och en mission för föreningen är att svenska pianon ska bli kvar i Sverige.

Flygel ritad av Ferdinand Boberg

– De speglar svensk industri-, arkitektur- och musikhistoria, säger Eva Helenius och berättar att kända arkitekter ibland ritade möbeldelen av instrumenten. Pianon kunde till exempel beställas som delar av ett matsalsmöblemang.

I samlingen på Klaverens hus finns en flygel ritad av Ferdinand Boberg som ställdes ut på Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906.

– Firman Östlind & Almquist tillverkade ett vitt piano i nyrokoko med dekorationer som var tänkt att visas på Parisutställningen år 1900. I slutändan fick det dock inte plats, berättar Eva Helenius.

Östlind & Almquist startade år 1888 i Arvika och var från början inriktad på orglar. Tillverkningen lades ner 1977. Tio senare gick de tre sista svenska pianofabrikerna i graven.

Svensk pianohistoria är trots sin rikedom i stort sett fortfarande ett oskrivet kapitel. Från Klaverens hus drivs nu bland annat forskningsprojektet ”Konst för öga och öra” som belyser arkitekturens och konstnärernas roll i byggandet av klaver. En annan undersökning behandlar hur industrialiseringen förändrade tillverkningen.