Vasa på väg att kantra – igen
Regalskeppet Vasa kantrade och sjönk 1628. Nu är hon på väg att kantra igen. Första steget för att rädda skeppet från ett nytt haveri är att ta reda på hennes exakta vikt.
Efter sextio år på torra land är Vasaskeppet åter på väg att kapsejsa. Rörelser i skrovet och deformationer i det ömtåliga träet gör att Sveriges mest kända museiföremål långsamt bryts ner. Om inget görs kan hon till slut falla ihop under sin egen tyngd.
För att stoppa förfallet krävs en ny och mer omfattande stöttning av skeppet än den stödvagga som Vasa i dag vilar på. Nyligen fick museet en miljon kronor av Stiftelsen för strategisk forskning för att ta reda på vad skeppet väger.
Måste ta reda på vikt
Innan en ny och mer avancerad stödstruktur kan tillverkas måste konstruktörerna nämligen veta vilken vikt den ska bära.
– För att kunna anpassa stöttningen måste vi ha exakta siffror, och även veta hur tyngden är fördelad. I dag lutar skeppet åt babord, Vasa håller helt enkelt på att kantra en gång till. Målet är att räta upp henne, säger Magnus Olofsson, sakkunnig på Vasamuseet och chef för projektet ”Stötta Vasa”.
"Skelett" i stål
Enligt beräkningar är Vasas högsta teoretiska vikt 1.200 ton. Då har man räknat på ekträets volym och densitet. Sannolikt är dock skeppet betydligt lättare, tror Magnus Olofsson.
Vägningen kommer att ske i samband med att den första delen av en ny stödstruktur byggs. Ett stort antal lastceller, små vågar, monteras in i den yttre stöttningen, berättar Magnus Olofsson. Siffrorna kommer därefter att ligga till grund för nästa del i projektet – ett slags ”skelett” i stål som placeras längst ner i skrovet och stagar upp skeppet inifrån.
Trots att Vasa idag inte är i bästa skick är Magnus Olofsson hoppfull om hennes framtid.
– Vi har mätt rörligheten i skrovet i 20 år och har koll på läget. Vi vet var vi ska sätta in stöttning, och om vi bara får till det som vi tänkt så kommer Vasa att kunna stå i många år till.
Coronapandemin sätter stopp
Ett problem är dock pengar. Projektet beräknas kosta 100 miljoner kronor – pengar som idag saknas. Museet har inga statliga anslag utan finansieras av besökarna – som uteblivit under de tre månader Vasamuseet hållit stängt. Nu har man öppet, men med betydligt färre gäster.
– Hade det inte varit för Coronapandemin hade vi kunnat hantera detta inom vår ekonomi, men som det är nu går det inte, säger Magnus Olofsson.
Till årsskiftet lanseras därför en stor kampanj för att locka både större och mindre sponsorer.
– Vi kommer att kontakta ett antal företag som vi tror kan hjälpa oss med material, tjänster eller reda pengar. Vi planerar också att starta en crowdfunding-kampanj så att även allmänheten kan bidra med större eller mindre summor.